ssarasamuelsson

Haha. Oh, damn. Vem tjorvar mest i världen? Jo, Sara herself! Det är nämligen så att jag kände att jag behövde en ny start. Ny blogg, nya ord. Nya sätt att se på saker och kanske en ny Sara. Nä, vafasen - ingen mening med det. Ingen mening alls med det.

I överlag är allt bara helt jättebra. Ibland uppstår saker som gör att dagarna blir lite mer grå än vanligt, och ibland blir allt bara så konstigt. Men det är bara att "get back on the horse again" och säga till sig själv "nä, vafasen. i can do this. morgondagen blir bättre". Be till Gud och han fixar det mesta. :)

Idag har jag varit så trött, så trött, så trött! Här får ni en video. Tröttheten går säkert att ta på genom skärmen. Inatt ska jag sova och bli kry, och inga ringar under ögonen ska någonsin få finnas till något mer!


Haha! Det låter som att jag läspar, vilket jag inte gör. Jag, Isabella och Nils leker på lektionen. Jag och Nils fick idén att improvisera ihop en liten historia, som ni ska få ta del av. Jag är väl inte helnöjd med min nya frisyr(kanske främst luggen). Eller kanske är jag bara ovan, jag vet inte. Bo-yaah :)

Idag har jag verkligen haft en asskön dag! Dagen började 8.10 då min första lektion började. Eftersom jag skulle vara på Läkarhuset Björnen kl 9 hann jag då inte vara med på skapande musikverksamheten mer än en halvtimma innan jag var tvungen att bege mig. För vad skulle jag då göra där? Jo, jag skulle äntligen få ta bort gipset, minsann! Efter en dryg månad var det nu dags tillslut! Det är klart, lite tråkigt blir det ju att inte få se alla kloka ord och allas autografer och små bilder som varje dag funnit klottrade på min vänsterarm, men att slippa icapåsen då man duschar är guld. ;) Handleden är fortfarande väldigt öm, och eftersom gipset alltid varit ett stöd som hindrat mig ifrån att stödja mig på olika sätt eller böja handleden fel, märks det mycket väl när jag böjer eller vrider handen fel. Riktigt ont får jag ibland! Men det beror ju på att jag inte kunnat röra armen och att mina muskler och all motorik är helt kejk. Oj, vad jag pladdrar. Jag tog bort gipset, och det är jättehärligt, men det gör ont ibland när jag vrider fel för att inte gipset är där och hindrar mig! Sönna. Sedan kom jag tillbaka till skolan där jag fann Nils och Isabella göra uppgiften jag var tvungen att gå ifrån. Jag hoppade in igen och vi gjorde riktigt kickass stämmor! ;) Och jag och Nisse funderar på att bila ner till Göteborg och Pier Pressure, någon som ska dit?!
Dagen rullade på och all of the sudden slutade vi sista lektionen och jag blev upphämtad av mamma för att åka till en mycket trevlig skräddartant för att sy in min balklänning. När det var gjort fick mamma iden att gå på stan så jag hakade lätt på. Balskor/skor till annat festligt tillfälle införskaffades, och trots att de är någon halv storlek för stora är det nog det absolut fränaste par skor jag någonsin ägt! Bild kommer kanske. :) Sedan gjorde jag något alldeles speciellt. Jag gick och spontanklippte mig och jag köpte även en hårfärg som jag denna kväll applicerat och sköljt ur mitt hår. Så här sitter jag alltså, utan min älskade blonda slinga, och är riktigt brunhårig! Hela håret! Jag har inte längre en meters utväxt, och inte längre flera olika brunnyanser i mitt hår. Och inte min blonda slinga och så lojalt följt med i två år, oavsett annan hårfärg. But show must go on! Det finns även annat som förändras nu. Och jag blir inte nå klokare alls. Måste en drömmare skärpa till sig och bli realist?

Hejhallå! Jag tänkte passa på att berätta om vad som hände på valborg. :) Kvällen började som planerat i Harrbäcken, där jag, Maja, Sara och grabbarna såg majbrasan tändas. Vi lyssnade även till manskörens tjusiga stämmor och själv hann jag och Jonas med en fika, medans de andra tittade på. Lotterier blev det också. Maja var den enda som hade lotter och hon hade turen att vinna tre priser, haha! Denna fågel alltså. Inte helsnygg enligt de flesta av oss, inklusive Maja, men hon valde den glatt ändå. ;) När klockan tickat sig framåt kvällen kände Sara och Maja att det var dags för dem båda att dra sig hemåt, var och en hem till sig, pga förkylningar och sjukdomar. :/ Jag följde då alltså pojkarna till Johan där Lillemor, Johans mamma, hade dukat fram så mycket fika att bordet blev täckt! Vi fikade glatt och bestämde oss sedan för att dra oss vidare till Jonas för att grilla. Vi fyllde Jackes Merca och resten fick moppa, men tillslut var vi framme. :)
Jacke var fyllechaffis denna valborgskväll så han och Johan tog Mercan mot Luleå medans resten av oss började fixa grillplatsen. Kvällen rullade på ordentligt och det var en enormt kul kväll! Bara sitta med these people runt brasan, grilla ett och annat, berätta historier och prata strunt. Kick-ass!
När klockan börjat ta sig till sentimmarna dök även Anna och Daniel upp, haha! Oj, vilken upplevelse alltså! Längesen så många människor har skrattat åt en enda person så lång tid under en kväll. Och så han drack. Tillslut kunde han ju inte stå själv, stackarn! Jani, Jacke och Johan kom tillbaka, vi satt vid brasan och mös lite till, pratade och umgicks. Sjöng gjorde vi också har jag för mig. I valfri tonart.
Anna och Daniel blev hemskjutsade och allteftersom for killarna också hem och jag och Jonas hamnade vid matbordet, tillsammans med en redig kvällsmat. Vi skulle sedan se filmen Fame, men jag hann somna innan vinjetten ens var klar. Bra valborg, oj så bra valborg! :)

Men det var den dagen! Igår var en annan dag,
och idag är det en ännu mer annan dag! Ohmy.
Idag ska jag försöka plugga, om jag kan låta
bli att tänka på annat. Hur hände det här?

Ikväll hade jag en jättetrevlig kväll hos Marcus. Vi gjorde pizza, åt pizzan, pratade vid matbordet ett långt tag och sedan chillade vi bara inför tvn. Mycket skratt. Bra dagsrapport, va? Jajustja, efter våran riktigt lyckade valborg sov jag hos Jonas, där jag alltså vaknade upp imorse. Jag och Jonas åt frukost, strosade runt bland butiker i Norrfjäden och bara tog det piano. Vi tittade även på Glee och när Jonas såg mitt lyckliga ansikte som orsakats av alla musikalnummer i Glee försäkrade han mig om att det var tur att jag somnade innan jag hann se något av filmen Fame som vi skulle se under natten. Han menade att jag skulle dö av avundsjuka och happyness. Lite omkastade scenarier idag. Enough with the woaller. Here we go!

Det är alltid lika tragiskt att vakna upp med känslan av att man just drömt den bästa drömmen of all time, men man kommer inte ihåg någonting! Jag har gjort det några nätter på senaste tiden, drömt galet många underbara drömmar och jag vaknar alltid med tanken "där vill jag leva förevigt".

Nåväl, återigen är det valborg, och precis som alla år blir det att se Harrbäckens majbrasa tändas punktligt vid 19.00, för att sedan lyssna till manskörens sånger om att våren är här. Jag, Maja och Stina hade egentligen planer på att spendera valborg i Vilhelmina på lägret Bonfire där, men båda våra kroppar och sinnen sa stopp, så vi fick tyvärr stanna hemma. Maja drog på dig en förkylning och jag.. ja, jag kämpar på med det där att inte hela tiden göra saker. Sara är ute på äventyr så pass ofta att hennes kropp och ork säger nej. Så ja, ibland måste man faktiskt lyssna, skippa vissa saker och bara chilla.

Valborg ja! Efter det att vi befunnit oss vid majbrasan i Harrbäcken rör vi nog påkarna till det mer centrala Norrfjärden. Jag chansar på att det blir hos Anton vi kommer vara, men jag vet inte riktigt vars vi kommer hamna. På destination X kommer vi iallafall grilla, prata och mysa järnet! :) Får väl se om Johan får några tår i näsan denna gång, haha!

Nu, mina kära vänner, är det så att jag håller på att laga en stor portion korv och spaghetti, och strax efter det att jag började koka spaghettin tränger sig pappa in vid spisen och börjar steka taco-köttfärs! WHAT? Antingen får jag nöja mig med min portion korv och spaghetti, eller så äter jag möjligtvis dubbelt idag. Jag är så sugen på tacos, så det är inte sant! Nu ska jag dock titta till min mat som står och puttrar på spisen, och efter det kommer Maja och hämtar upp mig. Vi ska kika in hos Dolme och se om hon är hemma, eftersom vi inte fått tag i henne på jättelänge. Sen ska vi STORHANDLA! GRILLAAAAHHH!!!!! Bo-yaah

Vad hände med mig idag? Och vad är det med den här jävla huvudvärken jag har haft konstant i över en vecka? Varför är det enda jag har inom mig just nu känslan av att bara vilja lägga mig i sängen och sova, sova och åter sova ända tills jag vaknar i min säng, på en fin, grön gräsmatta, vid en liten porlande bäck, där det enda som hörs är prasslet av björklöv och en svag bris, en plats där allt är omfamnat av solens strålar? Nä, fuck this. Den här dagen gillade jag inte.


Ett citat Karin Sandlund delade med sig av,

Det är inte lätt att bromsa sig ur en uppförsbacke

En rejäl portion korv och stuvade makaroner fick kompensera för min kassa dag. Jag vet inte vad som tog åt mig, men någongång under denna dag sjönk mitt humpör från tipptopp till flippflopp. Eller snippsnopp.
Huvudsaken nu är väl att jag får bort min extrema huvudvärk och att jag blir på bättre humör, för såhär får det inte fortsätta. Ska följa mor till ica nu, och sedan är det att koppla av som gäller! :)

Oj, så skönt att bara ligga i sängen. Alarmet ringde idag 3 timmar innan jag började skolan och jag beslöt mig för att då bara ligga och vila/snooza i en halvtimma innan det var dags för duschen. Fort var det gjort, kläderna åkte på och frukosten var lätt att få ner, och nu har jag en hel timma kvar innan jag ska börja dra mig till skolan.

Jag har försökt mig på lite piano för att inte tappa stinget helt och hållet, men det är svårt. En handspiano får duga tills vidare. Det är 4 plusgrader och himlen är väl sisådär vitljusblå, så det blir spännande att se om vi får någon sol i Ymer idag. :) Det får räcka för idag. Adjöken!

Ole Børud - The Vow

Se där, redan fyra läsare, haha! Och 34 visningar, whut? haha! Och inte en endaste länk till bloggen någonstans, lite kul! Har precis kollat igenom pappas filmkamera, där jag fann 9ans examen och våra framträdanden, en londonresa och en massa ställen vi besökte där, och sist men inte minst vårat senaste musikcafé! ;D Det får en verkligen att vilja upp på scen och sjunga och spela igen! :)
Ett stort glas mjölk och en timma att läsa min bok, så ska jag nog somna gott. :) Godnatt!

Utmaningarna blir allt fler, men jag och mitt gips kämpar på så gott det går! Jag har inte berättat det här i bloggen, men under ett läger i Åre, Snow Camp, råkade jag hinna med en rejäl snowboardvurpa som resulterade med en stor spricka i handleden, och därmed en månads gips.  I och med detta har jag inte kunnat spela gitarr sedan incidenten och jag har stora svårigheter med piano aswell. Men som sagt, man gör så gott man kan. Jag får strunta i att knyta skorna och jag äter mat jag kan skära med en hand, om inte någon är vänligheten själv och skär maten åt mig. :) Det går väl sisådär att skriva på tagnentbordet också. Att inte kunna spela gitarr under en hel månad dock.. fu!

Men nej hörrni, nu ska man inte klaga, för solen skiner och våren smyger sig på! Det är så härligt att sitta med estetarna utanför glasdörrarna till Ymer och bara njuta av den brännande solen. :) Förhoppningsvis får man lite färg också!

Något som även kännetecknar våran klass så underbart är våran förmåga att få allt att bli roligt. Detta diskuterade jag och Maja idag och det är verkligen konstigt hur det går till. Allt misstolkas, jag skojar inte. Idag sa Anders till mig: "Oh Sara! You have broken your arm!"
Jag försäkrade honom om att "No, I just have a large crack!" - och så dom skrattade alltså!

Nejnu! Nu ska jag bara ta det piano, dricka en tekopp och tagga igång inför plugg ikväll. Jag har även bestämt mig för att lägga av med facebook, bilddagboken och msn ett tag. Vi får se hur det går! :)

Godafton!

Ni vet det där med att börja om, att börja på nytt och släppa det förgångna? Det där som jag har så svårt för, precis det! Det har jag tänkt göra nu! Vi får se hur det går! Någonting säger mig också att jag borde byta header och design på denna blogg väldigt snart, men eftersom jag inte har några vidare kunskaper inom det ämnet tänker jag lämna det.. tills vidare. Det är ju trots allt orden som är det viktigaste. :)

En macka i magen och jag är redo för sängen! Hade detta varit för två år sedan hade jag nu sagt godnatt till åtminstone ett tiotal läsare, men se så det gick. När man inte ligger i och inte uppdaterar blir man ensam kvar, haha! Nu ska jag samla läsare så folk ska få läsa allt om mitt liv! Och ja, sarkasmen blir så tydlig i text. Haha, godnatt iallafall. :)

Tjaaaooo, jag har haft en fruktansvärt underbar dag! Jag har varit på julfika hos Linnea med brudsen i klassen, jag har asgarvat, blivit underhållen och fikat tillsammans med så sjukt bra människor på Förfest till himlen, och efteråt drog jag med alla dessa svinhärliga kidsen till Max för att käka. Finns inget mer att säga just nu än att jag är så oerhört trött men tacksam för en sån fin dag! Jo, denna dag förtjänar till och med adjektivet "fin". Så bra var den! :) Men just nu är jag trött, trött, trött och därför skriver jag inte med de mest glada formuleringar. Plus att jag är less.

JO, thats right! Jag och Sara har ju hunnit oss en sväng i hufvudschtaden också! Och vad gjorde vi där? VI SÅG PARAMORE! :D Längst fram, ojojoj. Ojojoj, är det enda jag egentligen kan säga. KICK - ASS! Så jag tänkte ladda upp en video ifrån konserten, och tänk då att vi står där i crowden, längst fram, och sjunger och hoppar och njuter! Plus att jag tänkte vara så djup att jag drar till några lyrics från den här låten.

Give me attention, I need it now!
Too much distance to measure it out, out loud.
Och för att vara lite sarkastiskt drar jag även till med;
No one is as lucky as us. Is as lucky as us. 

Åh, vad jag ogillar det här. Så starkt! 

..och ja, jag känner mig förjävligt jobbig.

En kan jag inte glömma.

Åh, vilken besvikelse det måste bli för de stackare som klickar in "ssarasamuelsson.blogg.se" varje dag och inte finner någon annat än de gjorde dagen innan. Förlåt, men jag hoppas och tror att ni har intressantare liv än jag. Jag finner alltså ingen vits i att skriva någonting om dagen om dagen inte innefattat något märkvärt, haha. Och även om det händer märkvärda saker vissa dagar betyder det inte att jag kommer ihåg att skriva och berätta om dom.
Men idag kära vänner har jag haft minst två stunder som faktiskt var gode märkvärda.
1 - Arbets- och Miljösäkerhets-redovisningen. Wow! Jag satt på lunchen och skrev redovisningen så helt förberedd var jag ju inte. Helt mitt eget fel eftersom jag kunde ha börjat waaaay tidigare med den uppgiften. När jag väl stod där framme och pladdrade på om omättade/mättade fetter, supersize me, mat och proteinvärden, kände jag mig faktiskt lite herren på täppan. Okej, nja. Kanske inte riktigt. Men med tanke på hur jag brukar känna inför redovisningar kändes det denna gång so darn good! Under redovisningen iallafall. Innan vare jag smått nervös, men verkligen inte så mycket som jag brukar vara, och efteråt var det inget speciellt. Jag var klar, och nu skulle alla lyssna på någon annan. Inget mer med det. :)
2 - Denna fruktansvärda cirkelträning! Shit alltså! Denna gympalektion hade Katarina beslutat att vi skulle prova på kaos-cirkelträning, som hon kallade det. Vi skulle alltså sprida ut redskap (hopprep, koner, bollar, bänkar, mattor, boxningsutrustning, bodypump-stänger med olika vikter osv.) över hela golvet i salen. Vi skulle då dela in oss i par och jag och Dolme valde snabbt varandra, vilket senare visade sig vara en himla tur för min del, haha. Och så började det. Varje par valde station, tränade och utövade vad de hade valt tills en bit av låten hade gått, sedan valde varje par en ny station, tränade, stopp. Ni fattar. När vi kört 15 stationer längtade man sjukt mycket efter vatten, men inte förrän efter 20 stationer fick vi vila. Skulle även chansa på att man fick hålla på i 40 sek - 1 min på varje station. När vi var på runt den 37nde stationen or so, valde jag och dolme att än en gång ta oss an boxning. Hon tog på sig skydden och jag handskarna. Jag började normalt, med den styrkan och det tempot jag tyckte var bra. Dolme började berömma mig och ropade "BRA!" och jag tog i hårdare. Hon skrek "SNABBARE" och jag slog snabbare. Tillslut hade hon stått och skrikpeppat mig en lång stund och det enda jag fick ur mig efter denna stund av brännande muskler var ett "AAAAAAAAAAAAAAAAAAH!!" och samtidigt fortsatte jag boxa. Låten som pumpades var Kiss' Heavens on Fire och plötsligt började jag sjunga. Jag slog och boxade allt vad jag hade på dolmes skydd och sjöng/skrek samtidigt "FEEL MY HEAT, TAKIN YOU HIGHER, BURN WITH ME, HEAVENS ON FIRE!!!!". Adam, som stod brevid mig och slog även han allt han hade på Anders, hakade på och klämde ur sig refrängen till denna låt. Och ja, allt detta hände under 40 sek - 1 min. ÅH, så härligt! Och det har jag faktiskt mestadels Dolme att tacka för, haha!
Innan denna förfärliga cirkelträning trodde jag att jag skulle dö. Under cirkelträningen var jag fullständigt övertygad om att jag skulle dö. Efter cirkelträningen kände jag iprincip "AAAHH! FYFASEN VAD JAG ÄR GRYM!" .. Men det är så man känner då man just klarat av något man aldrig trodde man skulle klara av. ;)

Idag har jag:

¤ Haft en lyckad sånglektion. Vad jag hörde lät allt asbra och allas stämmor fungerade väldigt bra! Kritiken jag fick var dock att sjunga svagare, haha! Jag vet, jag vet. Men det är svårt!

¤ Haft en riktigt rolig ensamble-lektion. :D Vi spelade Bruce Springsteens The River och jag fick ta mig an ack-guran, och det gick väl bra. Efter allt tjorv med allas ackord som var fel och tonarter osv. Men det var svinkul! :) Nästa vecka ska vi köra The Hives Walk Idiot Walk, och jag hoppas nästan på att sjunga bara för att jag diggar låten så sjukt. ;)

¤ Fixat ihop ett lovsångsband! ;D Inte jag själv naturligtvis, utan Maja, Linnea, Adam och Anders är också med. :) Jag och MAja är nämligen konfaledare och vi har fått uppgiften att hålla i musiken på andakterna och gudstjänsterna. Vi har då denna dag planerat in låtar som både funkar att spela ackustiskt (på andakterna) och även med fullt komp (på the final gudstjänst). Oj så roligt! Jag på sång, Maja på gitarr, Linnea på trummor, Adam på bas och Anders på elgitarr, eller något liknande. GRYMT! :) Jag skriver mer och mer om varje grej nu märker jag. Kan väl avsluta med en sista punkt innan jag kommer till det jag egentligen skulle skriva i detta blogginlägg.

¤ Sett idol, liksom halva sveriges befolkning, i guess. Anyway. Erik, erik, erik, erik! Fast hejja Patrik för att han är ifrån Piteå och för att man sjungit med honom på en konsert! Men annars.. njhh. Nog är han bra, men kanske inget idolmaterial, tyvärr. :/ Och man kan helt enkelt inte jämföra sig med Bono, för Bono är bara helt.. wow! men jag stendiggar Patrik ändå. :D Så han orsakade väl rubriken.


Och nu till det jag skulle komma fram till: HEJDÅ BLOGGEN, nu tar Sara en paus från detta! :)

well, 'beloved' englishteacher.. i dont know. skulle jag klara av det? Eller skulle allt gå åt hellskotta?