ett, kryss, två
Vad vill du, Sara Samuelsson?
Den svåraste frågan, dom de flesta försöker undvika så länge och så ofta som möjligt.
Alltid har man vetat om att man kan ta beslut, att man måste ta beslut. Ändå har man inte tagit dem. Man är så rädd för att ta fel beslut att det automatiskt blir fel. Man tänker att man gör det som är bäst för omgivningen. Man tänker att man måste göra det omgivningen vill. Inte vad en själv vill, och vad som är bäst för en själv. Vad jag vill, vad som är bäst för mig. Själv har jag alltid haft tendensen att vilja ha allt på samma gång. Jag vill ha vitt samtidigt som svart, varmt samtidigt som kallt, motsats samtidigt som motsats. Jag vill inte välja. Har aldrig velat välja. Eller kanske är det bara det att jag aldrig har velat välja bort. Säkert. Man gör så mycket för att tillfredsställa andra och andras viljor att man glömmer en själv. Man vill inte prioritera den enes behov framför den andres, så då riskerar man sitt eget behov, vilket låter helt rimligt. Jag är för rädd för att välja. Jag är för rädd för att välja bort. Göra fel beslut. Sen kommer man till en tidpunkt där man inte kan välja, där man för en gång skull vill välja. Och känner att man måste välja för sitt eget bästa. För en gång skull. Att inte välja är ett val, men när man inte ens kan välja att inte välja, det är då det är som värst.
release me.
open these doors and bring me home.
Den svåraste frågan, dom de flesta försöker undvika så länge och så ofta som möjligt.
Alltid har man vetat om att man kan ta beslut, att man måste ta beslut. Ändå har man inte tagit dem. Man är så rädd för att ta fel beslut att det automatiskt blir fel. Man tänker att man gör det som är bäst för omgivningen. Man tänker att man måste göra det omgivningen vill. Inte vad en själv vill, och vad som är bäst för en själv. Vad jag vill, vad som är bäst för mig. Själv har jag alltid haft tendensen att vilja ha allt på samma gång. Jag vill ha vitt samtidigt som svart, varmt samtidigt som kallt, motsats samtidigt som motsats. Jag vill inte välja. Har aldrig velat välja. Eller kanske är det bara det att jag aldrig har velat välja bort. Säkert. Man gör så mycket för att tillfredsställa andra och andras viljor att man glömmer en själv. Man vill inte prioritera den enes behov framför den andres, så då riskerar man sitt eget behov, vilket låter helt rimligt. Jag är för rädd för att välja. Jag är för rädd för att välja bort. Göra fel beslut. Sen kommer man till en tidpunkt där man inte kan välja, där man för en gång skull vill välja. Och känner att man måste välja för sitt eget bästa. För en gång skull. Att inte välja är ett val, men när man inte ens kan välja att inte välja, det är då det är som värst.
release me.
open these doors and bring me home.
Kommentarer
Trackback
