ssarasamuelsson

Psyk, psycho, galen.

"Psykos är ett mentalt ohälsotillstånd som innebär att individen tappar kontakten med omgivningens verklighet. Omgivningen uppfattar den drabbade som allvarligt personlighetsförändrad när detta inträffar, och man känner inte igen människan som drabbats av psykos."

Med andra ord kan detta ohälsosamma tillstånd beskrivas som "Helt jävla pantad", "I sin egna lilla värld" men även, kort och effektivt, kär. Dessa uttryck används oftare i det svenska språket. Jag vet inte riktigt varför jag inledde min blogg med något söjn.. absurt. Nåväl.

Idag har vart den värsta dagen på så otroligt länge. Jag märkte det redan imorse när jag vaknade att jag helst ville somna om och ligga i sängen hela dagen. Självklart hade jag slut soppa i moppen när jag skulle iväg till jobbet, perfect. När jag väl varit och tankat plastraketen kom jag på mig själv med att bara köra 40 km/h! Trots att vägarna till Borgarudden och till Saras stuga är i princip bara gropar har jag förut kunnat köra 60km/h och ändå veja undan alla gropar och farthinder. Fan, nå skumt var det, för allt går sakta idag. Moppen gick sakta, dagen gick så förjävligt sakta!! Igår jobbade jag åtta timmar och den dagen gick i ett nafs. Och trots att jag och sara satt uppe halva natten och det faktum att vi hann göra miljoner grejer så gick ändå måndagen fort. Det brukar ju vara tvärtom. Meningslösa måndag heter det ju. Iallafall, nu skenar jag iväg, lustigt eftersom poängen jag vill få fram är att allt gått långsamt. IALLAFALL, när jag kom hem var jag värsta cp för jag reagerade så sjukt långsamt. Jag hamnade i rena rama psykosen. Ingenting fungerade och inte minst min hjärnkapacitet.

Tex. Syrran tyckte jag behövde komma ut ur huset så hon tog mig till lösviktshuset för att köpa godis. När vi gick ur bilen satte min hjärna igång, på ett mycket felaktigt sätt. "Oj, vad många parkeringsplatser. Varför har man såna? Justja. Undrar vem som kom på dem? Behöver man verkligen såna?" Ungefär något sådant. Helt jävla psyk. Min kropp måste ha gått på nån jävla autopilot för jag har ingen aning om vad jag har hållit på med ibland. Mitt undermedvetna skötte allt medans in hjärna tog sommarlov. Nej, vänta. Det har den verkligen inte gjort. Skitsamma.

Det enda som gått fort på senaste tiden är väl allt skit med flytten. Men annars. Idag. Fuck.
Men iochförsig. Börjar tiden gå ännu långsammare antar jag att tiden kommer stanna, vilket betyder att jag faktiskt åstadkommit något jag länge velat göra. Trotsa logiken och rymma från tiden. Tänk er att kunna leva i något slags borttappat tempus där allt står stilla. Klockorna har stannat och ingen ser vad du gör. Fast i längden skulle det nog bli väldigt ensamt. Hoppas allt blir normalt igen. Tiden kommer säkert komma tillbaka till mig imorgon, för då kommer det säkert bli jättestressigt på borgarudden och då kommer jag bara ÖNSKA att jag hade den tiden som jag slösade bort idag. Men! Lev i nuet och låt inte det förgågna påverka din framtid. Om jag bara kunde följa mina egna råd. :}

Aja, nu har jag deppat nog. :) Ärligt talat tror jag ingen orkar läsa mina bloggar eftersom som är så förgrymmat långa, men vad gör man? :) Tankar är tankar. Som blir till ord, som blir till meningar, som blir till.. tadaaam, en blogg. xD

Nej, jag kan inte vara riktigt klok. Hejdå.