då är det på riktigt.
När man kommer på sig själv med att gråta
av lycka för att man inser hur viktig den äkta
rocken är för en, då är det på riktigt.
Surroundljud, strålkastare, livemusik, Queen.
Som ni kanske vet har jag nu kommit hem från London och jag vet inte riktigt vad jag ska säga om det. Det regnade en hel del, vilket givetvis var lite mysigt men det var samtidigt ganska jobbigt i längden. Vi såg en massa saker, tog en massa kort, och jag köpte även en massa tshirts och en massa annat. En "We Will Rock You"-tee från musikalen, en paramore-tee, en nirvana-tee, en led zeppelin-tee, en blå tee med en massa kaboomsaker, eller explosioner kanske man säger.. en gul med tvapparater, en vit med texten "feeling fine" och en katt med solbrillor, en grå med en massa gröna och lila saker och.. det var nog alla. Jag kan berätta att de fyra sista tshirtinköpen införskaffades på tshirtparadiset som jag hittade sista dagen på resan, och thank god för att man hittade den affären efter alla dagar fyllda med modebutiker där vanliga slitna jeans kostar ungefär 4000.
Däremot kändes det väldigt surt när jag trampat mig igenom nedervåningen på affären som jag nämnde ovan, för att titta något som speglar minsta lilla "Sara" och när jag väl hittade övervåningen säger de att jag inte får prova kläderna på övervåningen eftersom det är killavdelningen. Jag måste alltså trängas bland allt folk på nedervåningen för att tillslut ställa mig i KÖ till de tiotal provhytterna, för att få testa 4 tshirtar. Alltså var nedervåningen för tjejer (mode, dyrt, 3km djup v-ringning + rumpvisning, 400 ton smycken, och bara kläder som passar den allra pinnsmalaste. även vita väggar, glamorösa lampor och saker på väggarna). Övervåningen var för killar (tshirt och jeans i drivor (!), gråa väggar med grafitti, eller ah, sort of. Det var coola hattar, sjalar, massa fräna färger överallt, svinbra musik osv) WTF?! Varför ska allt vara så könsindelat?
Och åter igen blir jag lite förargad över mig själv för att jag skriver så långt. Jag hade bestämt mig för att inte skriva längre än till Surroundljud, strålkastare, livemusik, Queen men så blev det ju tydligen inte.
Queen-musikalen.. Världens upplevelse. Finns ingenting att säga om den, man måste helt enkelt bara SE DEN! Jag garanterar att ingen kommer förstå vad jag menar när jag säger att rocken aldrig får dö!
Världen får inte förbjuda alla musikaliska instrument.
Rock'n'roll får inte ersättas av popens påklistrade leenden och vaxfixade fancyfrisyrer.
Inte heller mattas av av alla glittrande ögon, alla carolavindar där håret fortfarande är perfekt, och alla hundratals klädbyten.
Jag menar, vart håller världen på att ta vägen? Is the world going Ga Ga?
usch, ingen vet jag menar. man måste se musikalen.. men du kanske håller med ändå? Hope so.
Så snälla, bort med fejkrocken. och snälla, SNÄLLA bort med tvprogram som Musikmaskinen, Sing along osv. Om man nu ändå ska göra bort sig i tv kan man väl ta sånglektioner och ta själva sångkonceptet på allvar, tack. :)
Innendo
Radio Ga Ga
I Want To Break Free
Somebody To Love
Killer Queen
Play The Game
Under Pressure
A King of Magic
I Want It All
Headlong
No One But You
Ogre Battle
One Vision
Who Wants To Live Forever
Flash
Seven Seas Of Rhye
Dont Stop Me Now
Another One Bites The Dust
Hammer To Fall
These Are The Days Of Our Lives
We Will Rock You
We Are The Champions
We Will Rock You (short version)
Bohemian Rhapsody!!!!!
Och bara känslan som rusar genom hela kroppen när hela publiken ställer sig upp och jublar, klappar i takt till We Will Rock You och Bohemian Rhapsody, och alla sjunger med ord efter ord, den känslan går inte att slå. 100 rena procent adrenalin! Fyfasen alltså..
av lycka för att man inser hur viktig den äkta
rocken är för en, då är det på riktigt.
Surroundljud, strålkastare, livemusik, Queen.
Som ni kanske vet har jag nu kommit hem från London och jag vet inte riktigt vad jag ska säga om det. Det regnade en hel del, vilket givetvis var lite mysigt men det var samtidigt ganska jobbigt i längden. Vi såg en massa saker, tog en massa kort, och jag köpte även en massa tshirts och en massa annat. En "We Will Rock You"-tee från musikalen, en paramore-tee, en nirvana-tee, en led zeppelin-tee, en blå tee med en massa kaboomsaker, eller explosioner kanske man säger.. en gul med tvapparater, en vit med texten "feeling fine" och en katt med solbrillor, en grå med en massa gröna och lila saker och.. det var nog alla. Jag kan berätta att de fyra sista tshirtinköpen införskaffades på tshirtparadiset som jag hittade sista dagen på resan, och thank god för att man hittade den affären efter alla dagar fyllda med modebutiker där vanliga slitna jeans kostar ungefär 4000.
Däremot kändes det väldigt surt när jag trampat mig igenom nedervåningen på affären som jag nämnde ovan, för att titta något som speglar minsta lilla "Sara" och när jag väl hittade övervåningen säger de att jag inte får prova kläderna på övervåningen eftersom det är killavdelningen. Jag måste alltså trängas bland allt folk på nedervåningen för att tillslut ställa mig i KÖ till de tiotal provhytterna, för att få testa 4 tshirtar. Alltså var nedervåningen för tjejer (mode, dyrt, 3km djup v-ringning + rumpvisning, 400 ton smycken, och bara kläder som passar den allra pinnsmalaste. även vita väggar, glamorösa lampor och saker på väggarna). Övervåningen var för killar (tshirt och jeans i drivor (!), gråa väggar med grafitti, eller ah, sort of. Det var coola hattar, sjalar, massa fräna färger överallt, svinbra musik osv) WTF?! Varför ska allt vara så könsindelat?
Och åter igen blir jag lite förargad över mig själv för att jag skriver så långt. Jag hade bestämt mig för att inte skriva längre än till Surroundljud, strålkastare, livemusik, Queen men så blev det ju tydligen inte.
Queen-musikalen.. Världens upplevelse. Finns ingenting att säga om den, man måste helt enkelt bara SE DEN! Jag garanterar att ingen kommer förstå vad jag menar när jag säger att rocken aldrig får dö!
Världen får inte förbjuda alla musikaliska instrument.
Rock'n'roll får inte ersättas av popens påklistrade leenden och vaxfixade fancyfrisyrer.
Inte heller mattas av av alla glittrande ögon, alla carolavindar där håret fortfarande är perfekt, och alla hundratals klädbyten.
Jag menar, vart håller världen på att ta vägen? Is the world going Ga Ga?
usch, ingen vet jag menar. man måste se musikalen.. men du kanske håller med ändå? Hope so.
Så snälla, bort med fejkrocken. och snälla, SNÄLLA bort med tvprogram som Musikmaskinen, Sing along osv. Om man nu ändå ska göra bort sig i tv kan man väl ta sånglektioner och ta själva sångkonceptet på allvar, tack. :)
Innendo
Radio Ga Ga
I Want To Break Free
Somebody To Love
Killer Queen
Play The Game
Under Pressure
A King of Magic
I Want It All
Headlong
No One But You
Ogre Battle
One Vision
Who Wants To Live Forever
Flash
Seven Seas Of Rhye
Dont Stop Me Now
Another One Bites The Dust
Hammer To Fall
These Are The Days Of Our Lives
We Will Rock You
We Are The Champions
We Will Rock You (short version)
Bohemian Rhapsody!!!!!
Och bara känslan som rusar genom hela kroppen när hela publiken ställer sig upp och jublar, klappar i takt till We Will Rock You och Bohemian Rhapsody, och alla sjunger med ord efter ord, den känslan går inte att slå. 100 rena procent adrenalin! Fyfasen alltså..
Kommentarer
Trackback
