Om man kunde skriva ett gitarrsolo med bokstäver, I promise, I would!

Tjena, vad märkte precis att min kära systeryster Frida har länkat till min blogg, i sin blogg. Det var lite roligt. Ametist.blogg.se heter hon, checka sidan, vetja! :) Förövrigt kommer hon hem imorgonkväll så jag hoppas innerligt att jag hinner med lite te-drickande med henne. Och en romantisk komedi såklart. Det bästa med romansiska komedier är nog att dom är så förutsägbara och att man egentligen inte behöver fundera så mycket. Man märker som direkt vilka som kommer bli tillsammans/gista sig i slutet. Dessa två träffar varandra i början, sedan händer det något som gör att dessa två personer går åt två olika håll, den ene får en ny, de första två ser varandra igen på stan eller stöter på varandra lite sådär random och efter det kan de bara tänka på varandra. Denne som hittade en annan stöter bort tanken och fokuserar bara på den nya. Saker händer, tjoho blaha, det är musik och pinsamheter, confessions och breakups och alla lever lyckliga i alla sina dagar nu när de första två är tillsammans igen. Perfekt. Det dåliga å andra sidan är att man får inprogrammerat i hjärnan att verkligheten fungerar så. "And they lived happely ever after". Jo tjena. 
en nu sk ajag inte dra iväg med sådant, det får jag lov att hålla för mig själv. Hoppas Johanna kommer hit också, men det tror jag inte. Jag har iallafall inte hört något om det. Nej nu har jag för min förvåning (inte direkt, men lite kul är det) insett att jag diggar schackrutigt. (nähä??!?!) Jag har ett par schackrutiga såna utan ben som jag inte tänker tala om, en nyinköpt scarf-stuff, underbara schackrutiga solglasögon, ett schacksurigt skärp och ett schachrutigt linne. Its Hip To Be Square! Hehu. 30 seconds to mars är jäkligt bra, det är sjukt egentligen. Nu ska jag dricka te, och ÄNTLIGEN har vi jos hemma! Bravo, den är godast. :) Och vet ni vad? Idag spelades det Rosanna LJUDLIGT i Ymer och jag blev så fruktansvärt glad!!!!! :D:D Först var det Victor och Joel som spelade och efter det vet jag inte riktigt vilka som spelade vad, men Toto är oslagbara. Eller ja, Queen. Men dte är helt olika musikstil. Enligt mig iallafall. Jag kom iallafall fram till att Toto och Queen är de mest musikaliska banden jag vet. Nu ska jag spela lote röj-flaggor över msn med Jonas, hejdå. :)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0