ssarasamuelsson

Det är någonting med tidlös musik som jag bara älskar. Låtar som egentligen kanske inte verkar ha något sammahang alls, med texter som när man hör dem bara tycker att det är en massa ord ihopstoppade till melodi för att fylla ut, liksom. Det bästa med sådan musik är att man alltid hittar nya betydelser och nya budskap som låten förmedlar. Första gången man hör denna låt lyssnar man mest på helheten och eventuellt dömer om den är bra eller inte. Sedan kanske man lyssnar på texten och relaterar till pojk- eller flickvännen, eller kärlek i allmänhet. Tredje gången man lyssnar kanske man relaterar till vänskap, och kanske får man texten som tidigare speglat värme och kärlek att spegla besvikenhet och förundran. Mix and Match, you know. Och eftersom känslor ibland är det svåraste man kan förmedla är det väldigt bra att musik finns. Iallafall så att man själv kan ta hjälp av musik och förstå vad man känner.

Hur kommer jag någosin kunna leva utan dig? Det har ju gått bra hittills, och anledningen till det har varit en blandning mellan att bara slappna av och att verkligen spänna varenda hjärncell för att bestämma sig för att inte vända tillbaka. Det gör ont, det gör det verkligen. Ibland kommer det orklösa suckar när jag får sms av dig, speciellt när det är såna där sms. Men ibland blir jag bara glad när jag får ett sms av dig. För du vet oftast precis vad du ska skriva. Men det går inte. Jag kan ju inte på fullaste allvar tro att det kan vara något. Speciellt när jag vet att vi blivit så olika. Jag hatar när du håller på sådär. So I'm letting go. Fast jag kommer ju vända tillbaka ändå, fast jag inte tror någonting.