Warm hearts and cold fingers.
Det är någonting med sommaren som får en att damma av bloggintresset igen. Trots att fingrarna är vita och stelfrusna av en två mils moppefärd känner man ändå att man helst av allt bara vill gå lös på tangentbordet. Det finns mycket som snurrar i mit huvud just nu. Gamla saker, nya saker, saker som aldrig kommer få någon speciell tidsstämpel. Det finns alltför mycket att tänka på. Jag tror jag ska ta mig en tekopp och en macka.
Det blev en tallrik med gröt istället. Haha! Anyway. Natten till idag sov Margot här, pga av att hon och jag ofrivilligt hörde fakta om the grudge och dylikt under grillkvällen hos Jeff. Och eftersom hon sover i egen lägenhet som hon släcker ner helt varje kväll, erbjöd jag henne att sova över hos mig. För jag hade en nattlampa som jag kunde dela med mig av! :D
Vi vaknade, Margot och jag, vid halv 6 och jag försökte tyst smyga ut för att säga hejdå till mamma och pappa. De skulle nämligen tillbringa dagen, från morgon till sena kvällen, i Kalix eftersom mamma skulle operera benet. Hon berättade innan att hon troligtvis skulle måsta ligga ner i en vecka, och självklart ta ledigt för jobbet då. Jag blev skitskraj och orolig. Jag önskade dom lycka till, kramade dom och så var det hejdå. Då gick jag och lade mig igen och så sov jag och Margot till ungefär halv 11. Då gick vi upp, gjorde varma mackor med ost, kaviar och korv, och till drack vi oboy. Man kunde dock ha skippat korven i varma mackorna. När jag sa det till Margot svarade hon överraskat "Det var förvånande!" Haha! x) Vi såg på pokemon aswell! :D
När Margot begett sig hemmåt med destination tvättstuga, passade jag på att sitta lite vid datorn. Klockan gick. Klockan gick lite till. Plötsligt var klockan kring kvart i 3 och eftersom jag väntade mina föräldrars hemkomst vid 8 på kvällen eller något liknande blev jag mäkta förvånad. Mamma gick på benen, vilket var min första stora förvåning. Jag frågade hur hon mådde och hur det hade gått, och hon svarade glatt men utmattat att "jo, det gick jättebra, och det gör nästan inte ont alls. Jag trodde det skulle göra mycket ondare." Då blev jag lyckig!
Sedan vet jag inte riktigt vad jag gjorde med dagen, för hipp som happ var klockan vid 5 och jag satt ännu i pyjamas. Oäten, ofixad och oplanerad. "No prob", tänkte jag. Det blev allt lite prob. Först hittade jag ingen mössa, sen sittade jag inte min nyckel, sen blev jag sen, sen startade inte moppen, när moppen väl startade hade jag ingen bensin, när jag hunnit fara en bra bit på väg till norrfjärden kommer jag på att jag glömt försäkringspapprena som jag var tvungen ha med mig, så då ringde jag mamma och berättade det så hon visste om det, och då skulle hon ringa pappa så jag fick vänta på att hon skulle ringa upp och när hon väl ringde upp var det lugnt.
ÄNTLIGEN bar det av, den sista biten till fjörn, där maja, stina, dolme, david och jacke redan bosatt sig. Elden var i gång, sittunderlagen var utsatta (haha, stackars sittunderlag.. ha.. ha..) och fiskespöna användes väl. Moppas var där, och sällskapet var YIPPIIEIEE!!! Sedan joinade även Johan och Anton där vi satt där och grillade korv och annat gott. Godis grillade vi också. Inte marschmallows. Sedan kom Simon också. Så det var en hel hög moppar och cyklar där.
När vi börjat frysa tillräckligt mycket och kände oss tillräckligt uttråkade begav vi oss till Davids övervåning. Där hade vi kul. Vi hade deeptalk. :) Och killarna kollade på porr och eurocop. Fast det var faktiskt killarna som var mest villiga med att hålla kvar vid det djupa snacket. Varje gång vi kom in på något oseriöst som bomber, eller att johan fick knark som han skulle förstöra genom att få det att explodera så att knarken tillslut skulle komma ut i rymden och lägga sig i jordens atmosfär så att hela världen skulle bli hög osv osv ovsv, då var det någon av guysen som sa "nej hörrni, nu måste vi vara seriösa". BRA KILLAR!
När klockan blivit omkring halv 2 kände vi att vi blev alldeles för trötta för att stanna så jag och dolme moppade hemåt. Jag glömde att he på lysena. Jag frös som en dåre. Justja, den filmen gick ju idag, tror jag. Se upp för dårarna! :) Jag tror jag höll åp att förfrysa fingrarna för de var alldeles vita när jag tog av mig vantarna. Men nu mår dom bra, för det går ju ändå hyfsat bra att skriva. Nu har jag skrivit alldeles för mycket. Ha det bra och godnatt! :)
Det blev en tallrik med gröt istället. Haha! Anyway. Natten till idag sov Margot här, pga av att hon och jag ofrivilligt hörde fakta om the grudge och dylikt under grillkvällen hos Jeff. Och eftersom hon sover i egen lägenhet som hon släcker ner helt varje kväll, erbjöd jag henne att sova över hos mig. För jag hade en nattlampa som jag kunde dela med mig av! :D
Vi vaknade, Margot och jag, vid halv 6 och jag försökte tyst smyga ut för att säga hejdå till mamma och pappa. De skulle nämligen tillbringa dagen, från morgon till sena kvällen, i Kalix eftersom mamma skulle operera benet. Hon berättade innan att hon troligtvis skulle måsta ligga ner i en vecka, och självklart ta ledigt för jobbet då. Jag blev skitskraj och orolig. Jag önskade dom lycka till, kramade dom och så var det hejdå. Då gick jag och lade mig igen och så sov jag och Margot till ungefär halv 11. Då gick vi upp, gjorde varma mackor med ost, kaviar och korv, och till drack vi oboy. Man kunde dock ha skippat korven i varma mackorna. När jag sa det till Margot svarade hon överraskat "Det var förvånande!" Haha! x) Vi såg på pokemon aswell! :D
När Margot begett sig hemmåt med destination tvättstuga, passade jag på att sitta lite vid datorn. Klockan gick. Klockan gick lite till. Plötsligt var klockan kring kvart i 3 och eftersom jag väntade mina föräldrars hemkomst vid 8 på kvällen eller något liknande blev jag mäkta förvånad. Mamma gick på benen, vilket var min första stora förvåning. Jag frågade hur hon mådde och hur det hade gått, och hon svarade glatt men utmattat att "jo, det gick jättebra, och det gör nästan inte ont alls. Jag trodde det skulle göra mycket ondare." Då blev jag lyckig!
Sedan vet jag inte riktigt vad jag gjorde med dagen, för hipp som happ var klockan vid 5 och jag satt ännu i pyjamas. Oäten, ofixad och oplanerad. "No prob", tänkte jag. Det blev allt lite prob. Först hittade jag ingen mössa, sen sittade jag inte min nyckel, sen blev jag sen, sen startade inte moppen, när moppen väl startade hade jag ingen bensin, när jag hunnit fara en bra bit på väg till norrfjärden kommer jag på att jag glömt försäkringspapprena som jag var tvungen ha med mig, så då ringde jag mamma och berättade det så hon visste om det, och då skulle hon ringa pappa så jag fick vänta på att hon skulle ringa upp och när hon väl ringde upp var det lugnt.
ÄNTLIGEN bar det av, den sista biten till fjörn, där maja, stina, dolme, david och jacke redan bosatt sig. Elden var i gång, sittunderlagen var utsatta (haha, stackars sittunderlag.. ha.. ha..) och fiskespöna användes väl. Moppas var där, och sällskapet var YIPPIIEIEE!!! Sedan joinade även Johan och Anton där vi satt där och grillade korv och annat gott. Godis grillade vi också. Inte marschmallows. Sedan kom Simon också. Så det var en hel hög moppar och cyklar där.
När vi börjat frysa tillräckligt mycket och kände oss tillräckligt uttråkade begav vi oss till Davids övervåning. Där hade vi kul. Vi hade deeptalk. :) Och killarna kollade på porr och eurocop. Fast det var faktiskt killarna som var mest villiga med att hålla kvar vid det djupa snacket. Varje gång vi kom in på något oseriöst som bomber, eller att johan fick knark som han skulle förstöra genom att få det att explodera så att knarken tillslut skulle komma ut i rymden och lägga sig i jordens atmosfär så att hela världen skulle bli hög osv osv ovsv, då var det någon av guysen som sa "nej hörrni, nu måste vi vara seriösa". BRA KILLAR!
När klockan blivit omkring halv 2 kände vi att vi blev alldeles för trötta för att stanna så jag och dolme moppade hemåt. Jag glömde att he på lysena. Jag frös som en dåre. Justja, den filmen gick ju idag, tror jag. Se upp för dårarna! :) Jag tror jag höll åp att förfrysa fingrarna för de var alldeles vita när jag tog av mig vantarna. Men nu mår dom bra, för det går ju ändå hyfsat bra att skriva. Nu har jag skrivit alldeles för mycket. Ha det bra och godnatt! :)
Kommentarer
Trackback
