yeah desperado, i know your song
Det är hemskt när man vill ha någonting så otroligt mycket. Det jag verkligen, verkligen, verkligen vill ha är de gröna brillorna i mitten. schackrutiga har jag och det är jag lycklig över. Någon som förstår att jag gillar schackrutigt på dessa kläderplagg? Tro mig, det finns fler. Det vill säga ännu mer saker att köpa. Kläderna/sjalarna/blirrlorna på denna bild är något jag ivrigt ska leta efter. I've finally found me.. lalalala. (8) Shit, måste packa, måste packa, måste packa.
hundra timmar
Jag börjar märka att jag suttit för länge vid datorn. Min ända is about to domna av. Har suttit större delen av dagen och kollat på kläder på internet och jag kan säga att det är alltför mycket som faller en i smaken. Man vill ha så mycket, men då är det pengar och avstånd som hindrar.
Nyår snart, längtar! :) Många mål för det nya året är uppsatta och mina förväntningar är låga men förhoppningar höga.
Hoping for the best but expecting the worst från Forever young, ni vet. Jag har alltid älskat den låten. Det är något speciellt med den, som bara skriker Sara. Fast ska jag vara ärlig, om vi nu ska återgå till början av stycket, så är mina förväntningar inte så låga. Året 2009 kommer vara det bästa hittils, trots att 2008 kommer bli svårt att toppa. :) Klockan är åtta just nu, vilket innebär att det är hundra timmar kvar tills vi står där i Umeå och för fulla muggar skriker gott nytt år, kramas och har det bra. Jag har det bra just nu också, här på min madrass hos mormor, med laptopen i knät och kläder överallt. Jag vet inte riktigt vilka som är mina och vilka som är syrrans. Det visar sig väl.
Jag har märkt en sak, precis just nu. Jag tittar på allt som om det vore sista gången. Jag kom på mig själv med att tänka "jag kommer verkligen sakna det här stället..". Vadfasen, jag ska väl inte härifrån? Jovisst, över nyår, men jag kommer ju komma tillbaka. Såsmåningom. Kanske är det den där tanken över att mormor ska flytta som spökar. Jag är inte säker på vad som är sagt, men jag hörde mormor skämta om något sådant. Får jag bestämma så kommer hon aldrig flytta. Fast skulle jag bestämma skulle alla leva, och alla skulle må bra. Pyttsan, det går endast i sagorna det, tyvärr. Ibland önskar man att man kunde göra så mycket mer. Aja, nog med funderier, som jag så vackert kallar det. Det luktar glögg. Jag borde nog packa nu.
Det här blogginlägget skulle egentligen bara vara det första stycket, men se, mycket mer blev det. Jag tänkte rekomendera en schwinigt bra låt. :D
dålig video, men whatever. :)
Nyår snart, längtar! :) Många mål för det nya året är uppsatta och mina förväntningar är låga men förhoppningar höga.
Hoping for the best but expecting the worst från Forever young, ni vet. Jag har alltid älskat den låten. Det är något speciellt med den, som bara skriker Sara. Fast ska jag vara ärlig, om vi nu ska återgå till början av stycket, så är mina förväntningar inte så låga. Året 2009 kommer vara det bästa hittils, trots att 2008 kommer bli svårt att toppa. :) Klockan är åtta just nu, vilket innebär att det är hundra timmar kvar tills vi står där i Umeå och för fulla muggar skriker gott nytt år, kramas och har det bra. Jag har det bra just nu också, här på min madrass hos mormor, med laptopen i knät och kläder överallt. Jag vet inte riktigt vilka som är mina och vilka som är syrrans. Det visar sig väl.
Jag har märkt en sak, precis just nu. Jag tittar på allt som om det vore sista gången. Jag kom på mig själv med att tänka "jag kommer verkligen sakna det här stället..". Vadfasen, jag ska väl inte härifrån? Jovisst, över nyår, men jag kommer ju komma tillbaka. Såsmåningom. Kanske är det den där tanken över att mormor ska flytta som spökar. Jag är inte säker på vad som är sagt, men jag hörde mormor skämta om något sådant. Får jag bestämma så kommer hon aldrig flytta. Fast skulle jag bestämma skulle alla leva, och alla skulle må bra. Pyttsan, det går endast i sagorna det, tyvärr. Ibland önskar man att man kunde göra så mycket mer. Aja, nog med funderier, som jag så vackert kallar det. Det luktar glögg. Jag borde nog packa nu.
Det här blogginlägget skulle egentligen bara vara det första stycket, men se, mycket mer blev det. Jag tänkte rekomendera en schwinigt bra låt. :D
dålig video, men whatever. :)
we can breathe in space, they just dont want us to escape.
Det är två dagar efter julafton och den här dagen har varit den bästa. Det höll sig vid noll-gradigt ungefär hela dagen och luften, himlen och alla hus sken vackert gult av den värmande solen. Det kändes lite som i april, när påsken knackar på dörren. Fast två högtider samma helg är för mycket att hoppas på, inte sant? Det är så härligt att vakna upp här i Gullänget. Folk springer huller om buller. De försöker hinna till duschen först, de försöker lönlöst att väcka alla ungdomar som fortfarande sover och ja, gud vet vad. Folk springer huller om buller, men ändå blir man inte stressad.
Idag for hela tjocka släkten, som denna dag bara innefattade 8 av 10, till morfars grav en stund. Man fick gråta av sig, och det var bra. Man märker verkligen hur starkt band man har i familjen. Man kanske inte märker det hela tiden, men när stunden kommer så finns man där för varandra. Blicken flöt från gravstenen till området omkring. Det var verkligen bra väder. Att bära storasystern på ryggen gav också en liten "fortfarande barn, men en tidsfråga till vuxen"-känsla. Det känns som att jag snart kommer växa ifrån Johanna (i centimeter räknat, ofcourse. I sinnet är hon mycket vuxnare än jag.), men det är nog bara inbillning och önsketänkande. x)
Som du kanske märkt i föregående, väldigt osammanhängade, blogginlägg har jag tagit mig en väldig funderare i helgen. Eller helgen och helgen, det är ju fasen fredag idag. Anyway, funderierna, som jag precis kom att kalla dem (mysterier/funderingar), har inte fått något svar så jag borde nog släppa dem. Men det kan jag inte. Guess I'll never know.
Längtar, längtar, längtar till på söndag. Då ska jag möta Dolme och Maja i Umeå, där vi ska äta lunch och snacka som fasen. Det var längesen jag träffade dom nu. Tjena, det känns som att jag snackar mig in på ett antal vuxenpoäng.. "Ja, sedan pratade vi aktier och ekonomi- såsom miljöproblem, över en kaffe såklart. Men villa, vovve och volvo väntar hemma. Och min man och 4 barn." Nej, nu får det vara nog. Nu ska jag se om det finns nå julmust kvar. :) Goder afton!
Idag for hela tjocka släkten, som denna dag bara innefattade 8 av 10, till morfars grav en stund. Man fick gråta av sig, och det var bra. Man märker verkligen hur starkt band man har i familjen. Man kanske inte märker det hela tiden, men när stunden kommer så finns man där för varandra. Blicken flöt från gravstenen till området omkring. Det var verkligen bra väder. Att bära storasystern på ryggen gav också en liten "fortfarande barn, men en tidsfråga till vuxen"-känsla. Det känns som att jag snart kommer växa ifrån Johanna (i centimeter räknat, ofcourse. I sinnet är hon mycket vuxnare än jag.), men det är nog bara inbillning och önsketänkande. x)
Som du kanske märkt i föregående, väldigt osammanhängade, blogginlägg har jag tagit mig en väldig funderare i helgen. Eller helgen och helgen, det är ju fasen fredag idag. Anyway, funderierna, som jag precis kom att kalla dem (mysterier/funderingar), har inte fått något svar så jag borde nog släppa dem. Men det kan jag inte. Guess I'll never know.
Längtar, längtar, längtar till på söndag. Då ska jag möta Dolme och Maja i Umeå, där vi ska äta lunch och snacka som fasen. Det var längesen jag träffade dom nu. Tjena, det känns som att jag snackar mig in på ett antal vuxenpoäng.. "Ja, sedan pratade vi aktier och ekonomi- såsom miljöproblem, över en kaffe såklart. Men villa, vovve och volvo väntar hemma. Och min man och 4 barn." Nej, nu får det vara nog. Nu ska jag se om det finns nå julmust kvar. :) Goder afton!
Oh night, when Christ was born.
Hej igen! :) Det blir många inlägg idag. Jag tänkte faktiskt inte säga så mycket, men när jag för någon minut sedan kollade runt lite på bilddagboken så hade Edvin kommenterat en av Davids bilder där David skrivit "God Jul!". Edvins kommentar var "Grattis JESUS!!!!!", och jag började undra hur många det egentligen är som tänker på att det faktiskt är och förblir Jesus födelsedag. Han borde få tårta och kalas! Många ser bara julen som en undanflykt för kilon med mat att stoppa i sig, eller en ursäkt för att få saker av andra. Eller ge också, naturligtvis. Men om man nu tänker på det där viset, så är Jesus faktiskt 2008 år! Jag tror det blir så. Orkar inte tänka just nu, men nu förstår kanske hur ja menar? :)
Good song, good song! <3
Good song, good song! <3
God Jul! :)
Det är ju faktiskt självaste julafton idag och det känns knappt, tyvärr. Ändå är jag glad idag, vilket kanske inte tycktes i mitt förra blogginlägg, men det ska jag bara försöka glömma. :) Jag får så gott lov. Alladinasken är redan öppnad och uppäten sedan igårkväll, men jag tror vi har en till, gömd någonstans ifrån glupska familjemedlemmar. Folk börjar smått gå och göra sig jul-fina och jag tror jag ska joina, så man hinner bli klar i tid. :) Simplare rubrik får man leta efter.
iallafall..
G O D J U L P Å E R A L L A ! : D
och ett Margott nytt år! ;D (es1b fattar nog)
haha, uppdatering. God jul och margot nytt hår. xD lol..
iallafall..
G O D J U L P Å E R A L L A ! : D
och ett Margott nytt år! ;D (es1b fattar nog)
haha, uppdatering. God jul och margot nytt hår. xD lol..
ångest and anger, driving me home.
Nej. Fan. Sluta! Orka ens..
fan, fan, fan. Varför gör jag såhär?
Det är ingen ide! Glöm din dröm!
Vo jär hejn för woaller?! Fail!!!!
Vill för övrigt säga att jag ångrar min förra blogg. Jag skenade iväg lite för fort där, babblande om mina sketna funderingar. Äh, vafan. Jag vet inte. Jag vet ingenting nu. Vem försöker jag lura? Mig själv? Ja, det lyckas jag ju galant med. Det här går inte. GAAAAHHHAAHAHAsgdshaj. Hejdå.
fan, fan, fan. Varför gör jag såhär?
Det är ingen ide! Glöm din dröm!
Vo jär hejn för woaller?! Fail!!!!
Vill för övrigt säga att jag ångrar min förra blogg. Jag skenade iväg lite för fort där, babblande om mina sketna funderingar. Äh, vafan. Jag vet inte. Jag vet ingenting nu. Vem försöker jag lura? Mig själv? Ja, det lyckas jag ju galant med. Det här går inte. GAAAAHHHAAHAHAsgdshaj. Hejdå.
I get chilly, realising there is noithing left to show
Jag springer omkring som ett litet barn här hemma, och ja, du läste rätt. Trots jag befinner mig 35 mil från hemstaden Piteå så känns Örnsköldsvik som hemma. Att sitta och fika på cafét UH, att omsvärmas av dialekten, att se den gigantiska Raffis, och hoppbacken. Att hela tiden påminnas av minnen från folk man träffat och saker man har gjort här. När bilen kör in på gatan Blomstervägen i Gullänget, där mormor bor, känns det så tryggt, så tryggt. Som ett barn som springer in i en förälders armar. Att välkomnande få stiga in i mormors hus och bemötas av gällt papegoj-skrik och kramar gör en så varm inuti. Man vet varenda vrå i huset och man har till och med ett eget litet gömställe, en garderob med tre tunna dörrar, två madrasser som täcker hela golvet och så Kalle Anka-tidningar, en stor kartong med väldigt gamla Kalle Anka-tidningar. Där brukade jag förut krypa in och sitta och läsa eller något, och för ungefär en kvart sedan blev denna garderob min alldeles egna studio. Kanske inte, jag fantiserar inte riktigt lika vilt och mycket som förut, men jag smet iallafall iväg från all tristess för att sjunga lite.
Pappa och Johanna tror jag visst sitter i vardagsrummet och ser på tv, och Frida sitter i rummet intill detta på sin dator. I köket står mamma och mormor och står i med julmat och dylikt. Själv sitter man här och tittar nyfiket på alla teckningar vi barnbarn ritat i unga dar, som är så fint uppsatta på väggarna.
Jag brukar oftast hata att bli sedd som den minsta av oss barnbarn. Eftersom det var flera år sedan vi sågs nu, och eftersom vi endast ses vartannat år eller så, alla vi barnbarn, så har jag alltid varit den som är för liten för att få vara med, eller för liten för att förstå vad de andra ungdomarna pratar om. På senare tid har jag blivit tillräckligt stor för detta, men jag har inte riktigt tyckt att snack om smink och shopping har varit kul. Så det slutade oftast med att jag självmant gick därifrån av rent ointresse. Nu var det två år sedan jag träffade Maria och Sofia, mina kusiner på mammas sida. Jag undrar hur gamla dom är nu.. Sofia borde vara 20, och hur gammal är då Maria? 23, 24? Jag vet inte. Nu sitter jag här, en 16årig tjej, och jag känner glad över att vara den minsta. Jag vill vara barn igen. Samtidigt vet jag inte hur det kommer bli när Janne, Carina, Maria och Sofia knackar på dörren sent ikväll, när de kommit med bil från huvudstaden. Kanske blir det samma sak igen, att jag blir för ung för att vara med. Kanske blir dte så att jag inte finner deras intressen tilldragande.
Bilden av Ariel på min nässesär gör att jag vill lyssna på lite Disney. Hoppas youtube fungerar nu.. Ja, se, det gjorde det! :) Jag ska nog gå och sjunga lite till, och kanske hjälpa till i köket. Hejdå, hör gärna av er. :)
Pappa och Johanna tror jag visst sitter i vardagsrummet och ser på tv, och Frida sitter i rummet intill detta på sin dator. I köket står mamma och mormor och står i med julmat och dylikt. Själv sitter man här och tittar nyfiket på alla teckningar vi barnbarn ritat i unga dar, som är så fint uppsatta på väggarna.
Jag brukar oftast hata att bli sedd som den minsta av oss barnbarn. Eftersom det var flera år sedan vi sågs nu, och eftersom vi endast ses vartannat år eller så, alla vi barnbarn, så har jag alltid varit den som är för liten för att få vara med, eller för liten för att förstå vad de andra ungdomarna pratar om. På senare tid har jag blivit tillräckligt stor för detta, men jag har inte riktigt tyckt att snack om smink och shopping har varit kul. Så det slutade oftast med att jag självmant gick därifrån av rent ointresse. Nu var det två år sedan jag träffade Maria och Sofia, mina kusiner på mammas sida. Jag undrar hur gamla dom är nu.. Sofia borde vara 20, och hur gammal är då Maria? 23, 24? Jag vet inte. Nu sitter jag här, en 16årig tjej, och jag känner glad över att vara den minsta. Jag vill vara barn igen. Samtidigt vet jag inte hur det kommer bli när Janne, Carina, Maria och Sofia knackar på dörren sent ikväll, när de kommit med bil från huvudstaden. Kanske blir det samma sak igen, att jag blir för ung för att vara med. Kanske blir dte så att jag inte finner deras intressen tilldragande.
Bilden av Ariel på min nässesär gör att jag vill lyssna på lite Disney. Hoppas youtube fungerar nu.. Ja, se, det gjorde det! :) Jag ska nog gå och sjunga lite till, och kanske hjälpa till i köket. Hejdå, hör gärna av er. :)
are we humans or are we dancers?
Tjatja! Nu ska jag rusa iväg, för alla väntar på mig, men i all hast ville jag bara dela med mig av denna!
Kanske sätter jag ribban fruktansvärt högt, men jag ska klara av den innan jag dör. Det är mitt mål.
Jag kommer finnas tillgänglig på mobilen, så det är bara att ringa eller smsa! :) Fast efter den 28onde kan det bli svårare att få tag på mig för då är det läger som äger! ;)
Aint it funny how the feeling goes away
Så hemskt, så hemskt, så HEMSKT! Mamma och pappa hittade en cd-skiva medans jag var borta hos majsan och hade trevligt. En cd där jag sjunger, och det låter hemskt, jag menar allvar! Usch, jag var tvungen att gå ut ur rummet. Tur som fan att man har utvecklats! Blä!
Och såhär i all ständig julstress har jag tyvärr inte tid att uppdatera
bloggen så ofta, men detta kommer jag hitta på under jullovet. :)
- 22 dec, åka med familjen ner till älskade övik för att fira jul
- 28 dec, åka vidare till umeå för att uppleva LIVSKRAFT! Oj så mycket jag längtar! :D
- ta det lugnt. :)
Och såhär i all ständig julstress har jag tyvärr inte tid att uppdatera
bloggen så ofta, men detta kommer jag hitta på under jullovet. :)
- 22 dec, åka med familjen ner till älskade övik för att fira jul
- 28 dec, åka vidare till umeå för att uppleva LIVSKRAFT! Oj så mycket jag längtar! :D
- ta det lugnt. :)
Patheticly, ironicly nostaglic
Shit.. jag har märkt att huset i Tullnäs fortarande är 'hemma'. Jag tänker tillbaka på somrarna där, när man låg på en filt på gräset, drack saft och läste kalle-tidningar. Jag kommer ihåg när det blev korsdrag iprincip varje dag när både dörren på framsidan och baksidan var öppen. Usch, jag ser bara framför mig allt solsken som flödar genom de stora fönstrena och gardinerna som fladdrar på grund av korsdraget. Jag hade berättat mer om inte Frida precis kommit innanför dörren och mamma frågat om jag vill följa med till Luleå. Här ska shoppas julklappar! och Slush! :D
when you got nothing but energi to lose, and i choose..
Nostalgin strömmar när jag hör Ace of Base sjunga Free World i rummet intill, och jag kan berätta att det känns väldigt bra. Trots allt. Kvällen spenderades med Maja och Margot och för inte en så lång stund sedan kom jag hem från en kort avskedspromenad där jag, Maja och Margot skildes åt vid Åhlens.
När jag sitter här och funderar på vad jag ska börja med att skriva kommer jag bara fram till fler saker. "Det måste jag ju skriva för att dom ska förstå varför det blev så" och "Okej, det ska jag berätta om. Eller det. Eller det!". Jag tror jag börjar med att säga att vi bara gick två timmar idag. Lovely! Vi hade sovmorgon till 9 och sedan gick den mesta tiden åt till att i indelade grupper skapa varsin jullåt som vi senare skulle spela upp och få "värderade" i en jullåtsfestival. Det fikades gott, skrattades mycket och när vi till sist fick papper på O Helga Natt var det självklart för estetarna att strunta i all mysig ljustämning och alla saker man måste komma ihåg för att inte skada rösten när man sjunger. Skrek gjorde vi. Vi skrek uta rena fasen, och förjäkligt lät det kan jag lova!
När vi sedan ätit oss mätta på gröten gick vi in till stan, destination julklappsinköp. Jag, Maja och Dolme mötte Frida som följde oss in till staden. Där provade vi kläder, kläder och åter kläder, men sjukt trevligt var det! :) När Dolme avvek från truppen mötte vi Margot, och där fortsatte julklappsletandet. Vi fikade också, väldigt mums! På fiket hände något knasigt. Eller knasigt är det väl inte, men lite skumt.. Till Kvartersbageriet, där vi satt, kom då Oscar med flera och satte sig och fikade. Inget mer med det. När även Frida lämnat gruppen mötte vi henne såväl Oscar och gänget ett antal gånger, och inte heller där ansåg vi det vara något märkvärdigt. Efter timmar av att gå på stan blir man väldigt less, så vi satte oss i lugn och ro för att låta tiden gå litegrann. Vilka sitter där? Jo, Oscar och André! Även Frida och Liselott kommer så vi hälsar glatt. Anyway, under denna trevliga avskedspromenad ser vi detta gäng och skämtar om att dessa skulle befinna sig bland folket även dem. Klart som fan att dom gjorde. xD
...
En sak tänkte jag på idag under dessa två fenomenala estettimmar. En röst sa till mig att "fan, det här måste du skriva i bloggen". Att se en musiker in action är nog det bästa som finns. Att betrakta en tjej/kille/man/kvinna som spelar något instrument eller sjunger, och som gör det för att de brinner för det, det är verkligen något speciellt. Jag vet inte, men det är något som fyller en bara. Man märker att 'shit, det är väl klart som fasen att det är det här jag vill göra!' Inspirera folk. Få folk att våga, att tro. Och veta att man själv gör det för att... ja, för att det känns så himmelens bra! Rockmusiker, något annat finns inte i mitt register. Inte nu iallafall.
När jag sitter här och funderar på vad jag ska börja med att skriva kommer jag bara fram till fler saker. "Det måste jag ju skriva för att dom ska förstå varför det blev så" och "Okej, det ska jag berätta om. Eller det. Eller det!". Jag tror jag börjar med att säga att vi bara gick två timmar idag. Lovely! Vi hade sovmorgon till 9 och sedan gick den mesta tiden åt till att i indelade grupper skapa varsin jullåt som vi senare skulle spela upp och få "värderade" i en jullåtsfestival. Det fikades gott, skrattades mycket och när vi till sist fick papper på O Helga Natt var det självklart för estetarna att strunta i all mysig ljustämning och alla saker man måste komma ihåg för att inte skada rösten när man sjunger. Skrek gjorde vi. Vi skrek uta rena fasen, och förjäkligt lät det kan jag lova!
När vi sedan ätit oss mätta på gröten gick vi in till stan, destination julklappsinköp. Jag, Maja och Dolme mötte Frida som följde oss in till staden. Där provade vi kläder, kläder och åter kläder, men sjukt trevligt var det! :) När Dolme avvek från truppen mötte vi Margot, och där fortsatte julklappsletandet. Vi fikade också, väldigt mums! På fiket hände något knasigt. Eller knasigt är det väl inte, men lite skumt.. Till Kvartersbageriet, där vi satt, kom då Oscar med flera och satte sig och fikade. Inget mer med det. När även Frida lämnat gruppen mötte vi henne såväl Oscar och gänget ett antal gånger, och inte heller där ansåg vi det vara något märkvärdigt. Efter timmar av att gå på stan blir man väldigt less, så vi satte oss i lugn och ro för att låta tiden gå litegrann. Vilka sitter där? Jo, Oscar och André! Även Frida och Liselott kommer så vi hälsar glatt. Anyway, under denna trevliga avskedspromenad ser vi detta gäng och skämtar om att dessa skulle befinna sig bland folket även dem. Klart som fan att dom gjorde. xD
...
En sak tänkte jag på idag under dessa två fenomenala estettimmar. En röst sa till mig att "fan, det här måste du skriva i bloggen". Att se en musiker in action är nog det bästa som finns. Att betrakta en tjej/kille/man/kvinna som spelar något instrument eller sjunger, och som gör det för att de brinner för det, det är verkligen något speciellt. Jag vet inte, men det är något som fyller en bara. Man märker att 'shit, det är väl klart som fasen att det är det här jag vill göra!' Inspirera folk. Få folk att våga, att tro. Och veta att man själv gör det för att... ja, för att det känns så himmelens bra! Rockmusiker, något annat finns inte i mitt register. Inte nu iallafall.
Hope this heart's saved, though my logic is gone.
Musikrekommendation:
Matchbox Twenty, helt klart. Jag har själv blivit rekommenderad förut men inte förrän nu har jag börjat lyssna på andra låtar än den jag fick då. Jag kunde inte bestämma mig vilken jag skulle ladda upp, så det fick bli dessa. Den första är nog trots allt den bästa av låtarna. :) Enjoy!
Matchbox Twenty, helt klart. Jag har själv blivit rekommenderad förut men inte förrän nu har jag börjat lyssna på andra låtar än den jag fick då. Jag kunde inte bestämma mig vilken jag skulle ladda upp, så det fick bli dessa. Den första är nog trots allt den bästa av låtarna. :) Enjoy!
Everybody wants to know her name
Imorgon är det jullov, barn! Förstår ni?! Tre ljuvliga veckor av myspys, sena kvällar och julstämning. Jag börjar faktiskt få lite julstämning nu, tack vare granen vi så vackert satte upp härom dagen. Julgardinerna är väl på plats, trots att de inte är speciellt "juliga" enligt mig, men vadfasen, jag har alltid varit barnet i familjen. Den som vill sitta framför brasan och läsa Kalle Anka, den som vill att huset praktiskt taget ska översvämmas av tomtar och julpynt, den som vill skriva julklappsrim. Den som vill att allt ska vara som när man var liten. Men, you know, man får ta seden dit man kommer, eller vad man säger, så jag får väl anpassa mig till lägenhetslivet. Hursomhelst så är det snart jul och jag har stora, många och djuriskt glada förväntningar om vad lördagskvällen kommen innehålla. Vi ska ha ett riktigt stort "Hejdå" till Dolmes hus eftersom hon ska flytta till Piteå stad, även hon. Vi ska göra pepparkakshus, ha rimstuga, pyssla och säkert äta gott! :) På söndagen har jag och jägermajster tänkt parkera oss på åkern nedanför hennes hus för att kavla upp ärmarna och gräva ut en riktigt snygg grillplats i snön. Där kommer det under söndagen sitta massa vänner och grilla korv och pinbröd, dricka varm choklad, och gatarnerat skratta och bara lejda oss. Som vilken vanlig skoldag som helst, on the other hand. Fyfasen vilken bra start på lovet det här kommer bli!
I dont know you at all, but still I cant see you like this.
Tjatja. Jag ska snabbt rekommendera programmet Spotify. Där kan man söka upp låtar all over the world och lyssna helt utan problem. Man kan däremot inte spara musiken, så dte är inget ledladdningsprogram eller så, men med tanke på att jag enbart fått använda mig av youtube och sådant är detta programmet vääääldigt kul! :) Just nu är det Dont Stop Me Now av Mcfly som spelas lite smått. Man måste ju testa vad man nu gett sig in på.
Det känns som evigheter sedan det var torsdagsmorgonen den18 och jag måste erkänna att dt ttog en bra stund för mig att sammanfatta dagen i huvudet. Skolan gick bra, haha. Efter skola gick det bättre för då gick jag och Dolme äntligen, som vi sedan länge planerat, och köpte varsin French Hotdog utan någonting i, och en cola att skölja ner korven med. Julklapps letandet gick framåt också men det slutade bara med att man kom hem trött, med nya pyjamasbyxor och en tshirt. Att handla julklappar till sig själv känns både bra och dåligt. x)
Tidsuppfattningen försvann TOTALT och när jag hade tankarna på att börja skriva en blogg ser jag på dataskärmen att klockan är 18.24 och vi skulle vara på Musikskolan 18.30, yeahhh... Snabbt på med skor och jacka och så swischade man iväg. Att springa på hal is är ingen hit, men jag ramlade inte. :) På musikskolan bjöds det på gott fika och väldigt skickligt operasjungande! Det satte verkligen igång tankarna och man märker hur mycket man vill det här. Inte operasångerksa då kanske, utan snarare rocksångerska. Det satt vi även och diskuterade, jag, Lisa och Adam, att all bra rock har försvunnit. Vi pratade om att den riktiga rocken började vid Led Zeppelin, sedan Black Sabbath, och därefter följde band som Iron Maiden, Metallica, Guns N' Roses, Nirvana osv osv. Och inget, inget, inget band är som Queen eller Toto. Inte heller finns flickor som Lita Ford eller Joan Jett. Där kommer förhoppningsvis jag in. Åhh, jag kan bara drömma! Fan vad jag vill, det här är sjukt!! Vi kom även fram till att musiken idag är så jäkla indelad och avskärmad så antingen är det smörpopmusik (haha smörpopcorn! okej, inte kul..) eller jävlat pang-på-rödbetan-metal.
Förresten så tror jag bestämt att jag varje dag blir påmind om hur jävla bra Freebird är. Så är det bara! :)
Min håla - i blygt åttiotalsstuk.
Som alla låtskrivare/novellskrivare/elever/skapare-på-något-vis vet så är man alltid som mest kreativ under de allra senaste timmarna. Nu är jag iallafall klar med våran svenskainlämning. Eftersom jag varit sjuk har jag inte haft möjligheten till alla papper (först inte vetat om uppgiften alls och sedan glömt att fråga om papprerna) så vet jag inte riktigt hur denna uppgift turned out. Jag har fått skippa Tolkiens fräna miljöskildringar och målande adjektivsanvändningar och skrivit utifrån min egen hjärna. Så vi får se vad det blir för betyg på min 'uppsats' om min egen håla - i blygt åttiotalsstuk. hrrmm..
I lost the game
Vet ni vad? Jag hittade låten! Dock inte med artisten jag tänkte mig, utan en mycket äldre version. But still. :)
Julpynt, julpynt och julpynt! Love it! Jag tänker tyvärr inte berätta så mycket på grund av brist på tid men jag hänvisar till ssarasamuelsson.bilddagboken.se - där finns bilder iallafall. :)
Julpynt, julpynt och julpynt! Love it! Jag tänker tyvärr inte berätta så mycket på grund av brist på tid men jag hänvisar till ssarasamuelsson.bilddagboken.se - där finns bilder iallafall. :)
Shining like a natural guitar.
Dagen var jobbig, det måste jag erkänna. Egentligen hände inte mycket, men det känns så oerhört skönt att vara hemma. Ensamblen var däremot väldigt.. kreativ, och kul, och bowlingen var verkligen något speciellt. Dock är jag inte glad för det som hände. Eller ingenting hände väl just då, men ja, det har pågått länge. Fan ta det, det sabbar gitarrspelningen också. Anyway, strax därefter bar det iväg till musikskolan med Lisa för att några få minuter lyssna på sjukt bra sångerskor (!!!) och för att sedan gå en sväng på stan och låta ilskan bubbla ur oss om hur mycket Åsa suger. Men bullar fick vi av henne, känns lite som en muta även fast det inte är oss hon favoriserar, absolut inte.
Nu ska jag så flitigt plocka i köket och jag känner även att jag behöver lite extreme nostalgic för att få igång julkänslorna. Paul Simon. Cheezes, tycka vad man vill om honom, men jag känner mig så liten när jag lyssnar på den skivan. Underbart! Eftersom jag själv verkar vara den enda som tar julpynt på allvar här i lägenheten så tar jag helhjärtat p mig ansvaret att få lägenheten "julig". Jag sitter och fundrar vad jag ska införskaffa för saker.. Hoppas det går vägen.
Nu ska jag så flitigt plocka i köket och jag känner även att jag behöver lite extreme nostalgic för att få igång julkänslorna. Paul Simon. Cheezes, tycka vad man vill om honom, men jag känner mig så liten när jag lyssnar på den skivan. Underbart! Eftersom jag själv verkar vara den enda som tar julpynt på allvar här i lägenheten så tar jag helhjärtat p mig ansvaret att få lägenheten "julig". Jag sitter och fundrar vad jag ska införskaffa för saker.. Hoppas det går vägen.
Det är då jag bär dig.
En natt hade en man en dröm. Han drömde att han gick längs en strand tillsammans med Gud. I skyn fick han se glimtar och scener ur sitt liv. För varje scen, noterade han att det var två par fotsteg i sanden; ett par tillhörde mannen och det andra Gud.
När den sista scenen ur hans liv visats för honom tittade han tillbaka på fotsetegen i sanden. Han såg då att många gånger fanns bara ett par fotsteg. Han noterade också att det var under hans jobbiga och ledsna tider i livet.
Detta bekymrade honom och han frågade Gud om det.
"Gud, du har sagt att när jag beslutade att följa dig, skulle du gå med mig hela vägen. Men jag har sett att då jag har haft jobbiga tider i livet, finns där bara ett par fotsteg. Varför lämnade du mig när jag som bäst behövde dig?"
Gud svarade;
"Mitt dyrbara, älskade barn, Jag har lovat att alltid vara med dig. Under de tider av lidande, då du bara ser ett par fotsteg, det är då jag bär dig."
När den sista scenen ur hans liv visats för honom tittade han tillbaka på fotsetegen i sanden. Han såg då att många gånger fanns bara ett par fotsteg. Han noterade också att det var under hans jobbiga och ledsna tider i livet.
Detta bekymrade honom och han frågade Gud om det.
"Gud, du har sagt att när jag beslutade att följa dig, skulle du gå med mig hela vägen. Men jag har sett att då jag har haft jobbiga tider i livet, finns där bara ett par fotsteg. Varför lämnade du mig när jag som bäst behövde dig?"
Gud svarade;
"Mitt dyrbara, älskade barn, Jag har lovat att alltid vara med dig. Under de tider av lidande, då du bara ser ett par fotsteg, det är då jag bär dig."
What kills you makes you stronger
Hahahaha jag gjorde något ovanligt idag. Jag kollade igenom min mail-inkorg som nu fyllts upp till 226 olästa mail. Där hittade jag iallafall ett mail från Caroline där hon hade skickat en inspelning på när jag sjöng Avril Lavignes "I'm With You". Hahaha fyfan, skitbra my ass! xD Det där vill jag inte höra igen!
Att vara stark är inte att aldrig falla, att alltid veta, att alltid kunna. Att vara stark är inte att alltid orka, att alltid skratta att hoppa högst och vilja mest. Att vara stark är inte att lyfta tyngst, att komma längst eller att alltid lyckas.
Att vara stark är att se livet som det är, att acceptera dess kraft och ta del av den. Att vara stark är att falla till botten, slå sig hårt och alltid komma upp igen. Att vara stark är att våga tro när ens hopp är som svagast att se ljuset i mörkret och att kämpa för att komma dit.
Det kommer gå, även om dte inte går som vi hittills har tänkt oss. <3
Att vara stark är inte att aldrig falla, att alltid veta, att alltid kunna. Att vara stark är inte att alltid orka, att alltid skratta att hoppa högst och vilja mest. Att vara stark är inte att lyfta tyngst, att komma längst eller att alltid lyckas.
Att vara stark är att se livet som det är, att acceptera dess kraft och ta del av den. Att vara stark är att falla till botten, slå sig hårt och alltid komma upp igen. Att vara stark är att våga tro när ens hopp är som svagast att se ljuset i mörkret och att kämpa för att komma dit.
Det kommer gå, även om dte inte går som vi hittills har tänkt oss. <3
Hello, how are you?
Kan man möjligtvis få cancer av att äta för mycket pepparkakor? Om så vore, skulle jag ligga illa till. Samhällsprovet är gjort och jag kan inte säga att jag är stolt över min insats, trots att jag skrev mer än jag trodde. Dagen gick faktiskt väldigt snabbt och den inkluderade drama-julkalender-improvisation, gissa-ordet-lekar, mobilhittning(JAAAA!), filmtittning, samhällsprovsittning.. Väl hemma märkte jag att jag var utelåst eftersom jag kom hem utan lägenhetsnyckel, vilket kändes jävligt surt. Mamsen hade vägarna förbi så jag tog mig in iallafall. Nu sitter jag här och knaprar pepparkakor och dricker mjölk. Försöker febrilt att få mig lite julstämning så här nära julafton. Fast jag har ju faktiskt ätit en chokladbit ur en chokladkalender idag! Det var väldigt vänligt, jeff! Nu ska jag se TV!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!1 hejdå.
jag vill förresten få tag i en sjukt bra låt, men jag hittar den inte på någon sida alls. Internet är överskattat. :(
jag vill förresten få tag i en sjukt bra låt, men jag hittar den inte på någon sida alls. Internet är överskattat. :(
Livet ain't no komediserie!
Nu är jag slutligen hemma från Umeå, och jag önskar att denna helg kunde pågå några årtionden till. Jag har verkligen haft trevligt i helgen. Jag fick lite tid att äntligen umgås med Frida och Johanna, mina älskade systrar, och den mesta tiden spenderades med prat, sitta och glo på How I met your mother och en jäkla massa te-drickande. Vi gick på stan en sväng, fikade och spelade spel, vilket betyder 'en typisk helg för systrarna Samuelsson'. Jag stormtrivdes! :)
Men jag måste nog säga att det roligaste var resan hem, inte för att jag hemskt gärna ville hem, inte alls, men jag, dolme och majsan fick värsta reunion-stunden i bussen! Vi pratade, skrattade, svalde fel, skrattade ännu mer, bananaphone, mackor och deeptalk. Vänner är fasen det bästa! <3
Något jag dessvärre insåg innan denna fantasiastiska bussresan var att jag inte kan hålla på såhär. Är jag för positiv? Mitt motto är ju att allt ordnar sig, men stämmer det? How did we get here? I used to know you so well. Jag kommer ihåg när vi pratade inpå sena nätterna om.. rakt ingenting. Chokladbollssmet och band som ingen kände till. Konserter vi ville på och hur många barn vi kommer få i framtiden. Såntdär som inte betydde så mycket. Varför inser jag alltid vad jag verkligen förlorat när det väl är försent? Eller försent har det väl varit länge, men jag har alltid tänkt att vi har varandra. Att vi har varandra på det sättet att vi kan skriva på msn om vi har tråkigt, eller kanske ringa om vi har lust. Inget mer. Shit, har jag verkligen hamnat här igen? Its just insane.
Men jag måste nog säga att det roligaste var resan hem, inte för att jag hemskt gärna ville hem, inte alls, men jag, dolme och majsan fick värsta reunion-stunden i bussen! Vi pratade, skrattade, svalde fel, skrattade ännu mer, bananaphone, mackor och deeptalk. Vänner är fasen det bästa! <3
Något jag dessvärre insåg innan denna fantasiastiska bussresan var att jag inte kan hålla på såhär. Är jag för positiv? Mitt motto är ju att allt ordnar sig, men stämmer det? How did we get here? I used to know you so well. Jag kommer ihåg när vi pratade inpå sena nätterna om.. rakt ingenting. Chokladbollssmet och band som ingen kände till. Konserter vi ville på och hur många barn vi kommer få i framtiden. Såntdär som inte betydde så mycket. Varför inser jag alltid vad jag verkligen förlorat när det väl är försent? Eller försent har det väl varit länge, men jag har alltid tänkt att vi har varandra. Att vi har varandra på det sättet att vi kan skriva på msn om vi har tråkigt, eller kanske ringa om vi har lust. Inget mer. Shit, har jag verkligen hamnat här igen? Its just insane.
sun, sun, sun, here it comes.
Jag borde ha pluggat ikväll, men se det blev icket av. Here comes the sun, do do do do. På vissa håll visar sig solen, men på vissa håll är det fortfarande mulet. På vissa håll är det bara nederbörd, och jag hoppas verkligen att det klarnar upp! Men kom ihåg, så länge det finns hopp kommer det bli bättre. Here comes the sun, do do do do. :)
Du gjorde mig faktiskt glad idag.
Jag kanske inte ens behöver oroa mig? :)
Du gjorde mig faktiskt glad idag.
Jag kanske inte ens behöver oroa mig? :)
All I want for Christmas
Jag gjorde mig iordning att gå till skolan en timme för tidigt. Bajs. Tänk om jag hade hunnit gå utomhus innan jag insåg det. Tänk att jag faktiskt höll på att ta mig ut i vinterkylan, för att sedan antagligen vänta om för att tidsuppfattningen kom på plats. Det märks att det är vinter på riktigt nu. Det är vitt, blåsigt och kallt nå så fruktansvärt. Visst finns det roliga saker med vintern, tex att fara till kåbban och åka skidor, självaste julen, och nyår for crying out loud! Men kylan, oh fasansfulla kyla. Jag är mer en sommarmänniska. Jag tål inte kyla, långkalsonger är ett måste och just nu har jag inga tjockrockar heller. Får ta och be min kära farmor sticka ett par. :) Nu i vintertid börjar man verkligen sakna sommaren. Gräset, solen, värmen. Att göra spontana grejer. Att man bara behövde hoppa på moppen och fara tvärs över piteå över dagen för att umgås med folk. Allt tar så lång tid numera, ändå är allt så förfärligt stressigt! :o Syon kom och pratade med klassen igår, och efter det samtalet är man sjuuuuuuukt stressad över att klara skolan perfekt! Och julklappar som sagt, och "saker som inte alls kan flyga".. Nu är jag alltför negativ, jag får helt enkelt klara mig igenom denna hemska vinter. :)
S N A R T J U L L O V !
Första gången jag såg denna grät jag, om jag ska vara ärlig. Han är ju grym! Om du inte berörs är det nå fel på dig! Okej nä, men ändå! :'D
S N A R T J U L L O V !
Första gången jag såg denna grät jag, om jag ska vara ärlig. Han är ju grym! Om du inte berörs är det nå fel på dig! Okej nä, men ändå! :'D
something in the way...
Hejhallå. Ännu en veckodag avklarad och snart beger jag mig till sängen, och jag vill höra dolme ropa "JAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA!!!!!!!" när hon läser detta. ;) På grund av sömnproblem har den älskade ängeln aktiverat två alarm i min mobil som säger att jag ska gå och sova. Bilden på en arg dolme som dyker upp när alarmet ringer är helt awesome!
Denna kväll/eftermiddag, whatever, spenderades på acusticum för att sjunga på konsert. Det var en liten konsert för föräldrar och sånt, så jag får väl använda dte som försvar att jag inte pratade om det så öppet. Förlåt, ni som frågat. :/ Nästa gång får vi veta, i promise. :) Det var iallafall väldigt roligt. Mina knän skakade innan men det gick bättre än jag trodde, och väldigt många skickliga sångerskor och sångare fanns där. :D Bland annat Linnea A och Bianca från dansdelen av våran klass, Sara som är en av mina handledare från JC, Sandra från min förra skola som sjöng på italienska, och varför inte en äkta Italienare? En italiensk kille fanns också med bland artisterna där. Petra, Ellen, Bea, Marielle och Anton. Jag tror det var alla. Julen närmar sig med rasande fart, men jag kan inte säga att jag har någon julkänsla. Jag vet inte om det beror på att det är ljust även på nätterna, när man bor i stan, eller det faktum att hela lägenheten är vit; vita tapeter överallt, vita köksmöbler, vita vitvaror, vita köksluckor, vitaktig soffa, vit tvbänk, vita skåp, vita garderober, ja ni fattar. Och nu är det vitt utomhus också. Allt julpynt är vitt. Jag måste verkligen ha en julgran, på stört! Julklappar måste jag inhandla, vilket kommer ta tid. Jag har inte någon chokladkalender (katastrof för sara - chokladälskaren) och jag tittar inte på julkalendern på tv heller. Alla säger att den suger. Nej, nu ska jag göra varm choklad, så det blir lite mysigt iallafall. Hejdå. :)
Dålig video, bra låt.
Denna kväll/eftermiddag, whatever, spenderades på acusticum för att sjunga på konsert. Det var en liten konsert för föräldrar och sånt, så jag får väl använda dte som försvar att jag inte pratade om det så öppet. Förlåt, ni som frågat. :/ Nästa gång får vi veta, i promise. :) Det var iallafall väldigt roligt. Mina knän skakade innan men det gick bättre än jag trodde, och väldigt många skickliga sångerskor och sångare fanns där. :D Bland annat Linnea A och Bianca från dansdelen av våran klass, Sara som är en av mina handledare från JC, Sandra från min förra skola som sjöng på italienska, och varför inte en äkta Italienare? En italiensk kille fanns också med bland artisterna där. Petra, Ellen, Bea, Marielle och Anton. Jag tror det var alla. Julen närmar sig med rasande fart, men jag kan inte säga att jag har någon julkänsla. Jag vet inte om det beror på att det är ljust även på nätterna, när man bor i stan, eller det faktum att hela lägenheten är vit; vita tapeter överallt, vita köksmöbler, vita vitvaror, vita köksluckor, vitaktig soffa, vit tvbänk, vita skåp, vita garderober, ja ni fattar. Och nu är det vitt utomhus också. Allt julpynt är vitt. Jag måste verkligen ha en julgran, på stört! Julklappar måste jag inhandla, vilket kommer ta tid. Jag har inte någon chokladkalender (katastrof för sara - chokladälskaren) och jag tittar inte på julkalendern på tv heller. Alla säger att den suger. Nej, nu ska jag göra varm choklad, så det blir lite mysigt iallafall. Hejdå. :)
Dålig video, bra låt.
FINALLY!
Äntligen är jag klar med datauppgiften! Ska jag vara ärlig har jag varit klar ett bra tag, men på grund av sjuka har jag inte kunnat göra den absolut slutgiltig, och när jag vä blev frisk så vacklade ju internet fortfarande. Det där vet ni kanske.. Iallafall, jag har suttit här och redigerat lite hit och dit, kolalt stavfel osv, men nu är den äntligen inlämningsklar. (Något som var komiskt med meningen innan denna var att detta blogginlägg innehöll en hel massa stavfel. Men jag tänker låta det vara så, för det var ganska ironiskt, när jag sitter och snackar om att kolla just stavfel..)
Det var år och dar sedan jag spelade sims! Jag kommer ihåg när jag redan när jag kom hem från skolan började förstöra timmar efter timmar med detta underbara spel. Nu var det dock ett tag sen. Jag får ta igen allt det där någon helg. Här har ni, Paramore's Pressure + sims = helt okej!
Det var år och dar sedan jag spelade sims! Jag kommer ihåg när jag redan när jag kom hem från skolan började förstöra timmar efter timmar med detta underbara spel. Nu var det dock ett tag sen. Jag får ta igen allt det där någon helg. Här har ni, Paramore's Pressure + sims = helt okej!
Lita Ford
Säga vad man vill om detta, men kvinnan är skicklig!
Hurry boy, she's waiting there for you. :)
Dags för en u-u-u-update. När man märker att man börjar kunna skriva i hyperfart utan att titta ner på tangentbordet, då vet man att man suttit faaaar too long framför datorn. Jag sitter här och kraprar Jonssons Mandelpotatischips, lättsaltad edition och man får ganska dåligt samvete när andra drar till gymmet. Något annat jag får dåligt samvete för är datan. Provuppgiften som skulle vara ionne i fredags är ännu inte klar för min del och det är en hel del att göra. Imorse tänkte jag gå upp tidigt så jag kunde känna lättnades av att vara färdig vid 12 någon gång, men icket. Istållet väntar jag tills klockan är 5 över 9, men då börjar jag skriva blogg istället. Dumma jag. Dagen har varit bra. Familjen följdes åt till storstrand i Öjebyn för att käka julbord och gott var det verkligen! Redo för stövlar med klack är jag däremot inte! Hursomhaver, när vi väl anlänt till den lilla lägenheten i Piteå ringde Dolme, och vi tjattrade på en jäkla massa minuter. Över en timma iallafall, men jag brukar ha fel när det gäller tidsuppfattningar. Mitt lokalsinne är inte heller så bra, för den delen. Kvällen avslutades med en tur in på det populära konversationprogrammet MSN (hoppas ni vet vad det är) och nu sitter jag här. Frida åkte hem till Umeå för ett tag sen, så just nu sitter mamma, pappa, johanna och johannas kille Kalle i rummet brevid och äter kvällsmat. Jag tror bestämt jag ska joina dom. Hejdå :)
Jag tror att jag har fått Vänner-mani för en stund. :) Jag vill även spela den här på ngn konsert. :D
förstå mig rätt
Internet kommer och går på den här datorn men på min dator har internet helt slocknat. Detta gör att jag inte kan göra skolarbete eftersom jag har alltihop på den datorn. Jag har inte heller skicka det till den här datorn eftersom jag isåfall måste ha internet på den andra datorn också. Skit, aja. Här får ni en låt. :) den första låten av melissa som jag fastnade för. Texten stämmer perfekt, beroende på hur man tolkar den. Jag vet iallafall vad jag vill ha fram utav den.
Melissa Horn - En Famn För Mig
På andra sidan jorden, på andra sidan stan
Finns ingenting att göra, jag har sovit hela dan
För mycket tid att tänka på allt jag ser hos dig
Jag vet att det går över men det är lika svårt för mig
Här finns så mycket vackert som jag inte kan se
Jag drar mig sakta undan och solen följer med
Jag vet vad jag behöver och jag stannar där jag är
Det regnade idag och det finns en mening med det
Har du en famn för mig?
Har du en famn för mig?
Var du än befinner dig
Har du en famn för mig?
Jag tror att jag har valt nått som inte gör dig väl
Och om du inte saknar mig så har du dina skäl
Men älskling flyg till mig jag vill att du ska se
Att det regnade idag och tackar dig för det
Har du en famn för mig?
Har du en famn för mig?
Var du än befinner dig
Har du en famn för mig?
Överallt på jorden finns människor som vet
Att regnet aldrig faller i tid och evighet
Var du än befinner dig
Har du en famn för mig?
Har du en famn för mig?
Har du en famn för mig?
Var du än befinner dig
Har du en famn för mig?
Melissa Horn - En Famn För Mig
På andra sidan jorden, på andra sidan stan
Finns ingenting att göra, jag har sovit hela dan
För mycket tid att tänka på allt jag ser hos dig
Jag vet att det går över men det är lika svårt för mig
Här finns så mycket vackert som jag inte kan se
Jag drar mig sakta undan och solen följer med
Jag vet vad jag behöver och jag stannar där jag är
Det regnade idag och det finns en mening med det
Har du en famn för mig?
Har du en famn för mig?
Var du än befinner dig
Har du en famn för mig?
Jag tror att jag har valt nått som inte gör dig väl
Och om du inte saknar mig så har du dina skäl
Men älskling flyg till mig jag vill att du ska se
Att det regnade idag och tackar dig för det
Har du en famn för mig?
Har du en famn för mig?
Var du än befinner dig
Har du en famn för mig?
Överallt på jorden finns människor som vet
Att regnet aldrig faller i tid och evighet
Var du än befinner dig
Har du en famn för mig?
Har du en famn för mig?
Har du en famn för mig?
Var du än befinner dig
Har du en famn för mig?
explain to me, this conspicary against me
Blogg, åh underbara blogg! Jag har varit utan internet nu på sistone och har därför inte kunnat använda bloggen (hm, antagligen..) Anyway, jag undrar om besattheten har tagit sig, för jag var tvungen att skriva i ett word-dukument istället för bloggen. Å andra sidan, det gör jag ju ändå, varesig det gäller tankar eller låtar, så nevermind. Jag tror faktiskt jag ska ta och kopiera det lilla jag skrev. :) Here you go.
Jag är en sån som aldrig riktigt synts, och jag tror jag har vant mig vid det så mycket att jag känner mig trygg i det. Visst, jag tycker att det är jätteroligt med uppmärksamhet, inom vissa gränser. Men en lycklig åskådare är ju också lycklig, visst?
Nu kommer frågan igen, vad är jag och vad vill jag vara? Hur mycket kan jag åstadkomma och hur mycket orkar jag åstadkomma? Hur mycket orkar jag ens åstadkomma för att komma sådär långt ifrån mig själv? Jag har två linjer. Vilken ska jag välja?
Jag är en sån som aldrig riktigt synts, och jag tror jag har vant mig vid det så mycket att jag känner mig trygg i det. Visst, jag tycker att det är jätteroligt med uppmärksamhet, inom vissa gränser. Men en lycklig åskådare är ju också lycklig, visst?
Haha, men fan vad dum jag är! Jag kom just på en sak. Jag har ju redan hittat en mitt där imellan. Det var ju därför jag fastnade vid det från första början, för att det var helt jag. Herregud, thats me. :} dumma, vardagliga sara. xD
Har jag kanske nämnt att jag vill bli musiksalsångerska?
Okej, jag har en del att berätta. Jag tror aldrig att jag blivit "förälskad" i en skådespelare förut men nu är jag helt såld. Visst, jag känner honom ju inte, så jag kan inte säga att jag är kär, men det tror jag att ni fattade. Det är bara sånt här vanligt tjej-i-tonåren-tjafs som tagit sig in i min hjärna. :)
När jag och maja under de senaste veckorna suttit och glott på Jesus Christ Superstar föll jag pladask för Simon, mest för att han sjöng med en sån energi. Tony Vincent heter skådespelaren, och det var han som även spelade Galileo Figaro i musikalen We Will Rock you, som är århundradernas bästa musikal, i must guess. Iallafall, här har ni honom. Dock är han mycket bättre i JCSS-klippet här nedanför än i WWRY-klippen nedanför det. :)
Det skumma är att jag senast idag pratade om hur mycket jag vill vara med i en riktig musikal och att jag gärna skulle bli musikalsångerska, så detta är inget tillfälligt påhitt på grund av min fåniga förälskelse, nejnej. ;) Det är snarare så att jag är förälskad i sången. :)
När jag och maja under de senaste veckorna suttit och glott på Jesus Christ Superstar föll jag pladask för Simon, mest för att han sjöng med en sån energi. Tony Vincent heter skådespelaren, och det var han som även spelade Galileo Figaro i musikalen We Will Rock you, som är århundradernas bästa musikal, i must guess. Iallafall, här har ni honom. Dock är han mycket bättre i JCSS-klippet här nedanför än i WWRY-klippen nedanför det. :)
Det skumma är att jag senast idag pratade om hur mycket jag vill vara med i en riktig musikal och att jag gärna skulle bli musikalsångerska, så detta är inget tillfälligt påhitt på grund av min fåniga förälskelse, nejnej. ;) Det är snarare så att jag är förälskad i sången. :)
