if all our days are numbered, then why do i keep counting?
20 dagar kvar. :,/
lär mig gå på vatten.
Jag har just kommit in från verandan och det är mörkt för mina ögon eftersom dom vant sin med solen utomhus. Jag har suttit vid radion och lyssnat till många minuter av makalösa och oerhört värdefulla ord, väl talade av Lars Winnerbäck. Hans lugna men raspiga röst kan få vilken smörja som helst att låta vacker och jag klandrar honom inte. Verkligen inte. Det är mycket som är oklart för mig och jag kan spendera många stunder där jag funderar mig trött över denne man. Att han har möjligheten att blanda vardagliga uttryck med snudd på utrotningshotade ord får mig att rysa. Eller kanske inte rysa, men jag blir helt tom i huvudet när jag tänker på det. Jag skulle kunna sitta i evigheter och lyssna på hur lyckat hans ord tränger sig in mellan öronen och stannar där. Hans låtar är, på någe vis, gudomligt skrivna men ändå så pass vanliga att varje människa alltid har något de kan relatera till. Och sen att höra honom prata. Det är nästan så att han renar kroppen från allt knasigt, stress och panik i mitt fall, men även renar huvudet från saker som inte hör hemma där. Meningslösa funderingar, idiotiskt grämande, tankar man bör släppa. Sen fyller han en med en slags.. värme. Nu låter det som att jag vore värsta Lars Winnerbäck-groupin, men nejtack. Jag är bara glad att han finns helt enkelt. :)
Mr. B rightside
Fan, vad håller jag på med? Jag ska inte känna såhär. Jag FÅR inte känna såhär. And I just can't look, it's killing me. And taking control. Jealousy, turning saints into the sea. Swimming through sick lullabies. Choking on your alibis. But it's just the price I pay. Destiny is calling me. Open up my eager eyes 'Cause I'm Ms. Brightside. Jodå. På tal om det; som jag och Holmdahl kom fram till idag. Vill man att ett band ska heta The Killers eller Mördarna? Engelska eller svenska? Fan, lätt american! Mördarna låter ju som nån jäkla Lisa Marklund-deckare. Pappa känner Lisa. De gick i samma klass. Vänta... va?!
Varför lär jag mig aldrig? Jag kan inte sitta här för evigt och ruttna i all funderism. Det är lätt att vara efterklok, fuck.
Jag måste göra någonting. Vet bara inte vad och vars fan jag ska börja..
Varför lär jag mig aldrig? Jag kan inte sitta här för evigt och ruttna i all funderism. Det är lätt att vara efterklok, fuck.
Jag måste göra någonting. Vet bara inte vad och vars fan jag ska börja..
you want it slowly, huh?
Psyk, psycho, galen.
"Psykos är ett mentalt ohälsotillstånd som innebär att individen tappar kontakten med omgivningens verklighet. Omgivningen uppfattar den drabbade som allvarligt personlighetsförändrad när detta inträffar, och man känner inte igen människan som drabbats av psykos."
Med andra ord kan detta ohälsosamma tillstånd beskrivas som "Helt jävla pantad", "I sin egna lilla värld" men även, kort och effektivt, kär. Dessa uttryck används oftare i det svenska språket. Jag vet inte riktigt varför jag inledde min blogg med något söjn.. absurt. Nåväl.
Idag har vart den värsta dagen på så otroligt länge. Jag märkte det redan imorse när jag vaknade att jag helst ville somna om och ligga i sängen hela dagen. Självklart hade jag slut soppa i moppen när jag skulle iväg till jobbet, perfect. När jag väl varit och tankat plastraketen kom jag på mig själv med att bara köra 40 km/h! Trots att vägarna till Borgarudden och till Saras stuga är i princip bara gropar har jag förut kunnat köra 60km/h och ändå veja undan alla gropar och farthinder. Fan, nå skumt var det, för allt går sakta idag. Moppen gick sakta, dagen gick så förjävligt sakta!! Igår jobbade jag åtta timmar och den dagen gick i ett nafs. Och trots att jag och sara satt uppe halva natten och det faktum att vi hann göra miljoner grejer så gick ändå måndagen fort. Det brukar ju vara tvärtom. Meningslösa måndag heter det ju. Iallafall, nu skenar jag iväg, lustigt eftersom poängen jag vill få fram är att allt gått långsamt. IALLAFALL, när jag kom hem var jag värsta cp för jag reagerade så sjukt långsamt. Jag hamnade i rena rama psykosen. Ingenting fungerade och inte minst min hjärnkapacitet.
Tex. Syrran tyckte jag behövde komma ut ur huset så hon tog mig till lösviktshuset för att köpa godis. När vi gick ur bilen satte min hjärna igång, på ett mycket felaktigt sätt. "Oj, vad många parkeringsplatser. Varför har man såna? Justja. Undrar vem som kom på dem? Behöver man verkligen såna?" Ungefär något sådant. Helt jävla psyk. Min kropp måste ha gått på nån jävla autopilot för jag har ingen aning om vad jag har hållit på med ibland. Mitt undermedvetna skötte allt medans in hjärna tog sommarlov. Nej, vänta. Det har den verkligen inte gjort. Skitsamma.
Det enda som gått fort på senaste tiden är väl allt skit med flytten. Men annars. Idag. Fuck.
Men iochförsig. Börjar tiden gå ännu långsammare antar jag att tiden kommer stanna, vilket betyder att jag faktiskt åstadkommit något jag länge velat göra. Trotsa logiken och rymma från tiden. Tänk er att kunna leva i något slags borttappat tempus där allt står stilla. Klockorna har stannat och ingen ser vad du gör. Fast i längden skulle det nog bli väldigt ensamt. Hoppas allt blir normalt igen. Tiden kommer säkert komma tillbaka till mig imorgon, för då kommer det säkert bli jättestressigt på borgarudden och då kommer jag bara ÖNSKA att jag hade den tiden som jag slösade bort idag. Men! Lev i nuet och låt inte det förgågna påverka din framtid. Om jag bara kunde följa mina egna råd. :}
Aja, nu har jag deppat nog. :) Ärligt talat tror jag ingen orkar läsa mina bloggar eftersom som är så förgrymmat långa, men vad gör man? :) Tankar är tankar. Som blir till ord, som blir till meningar, som blir till.. tadaaam, en blogg. xD
Nej, jag kan inte vara riktigt klok. Hejdå.
"Psykos är ett mentalt ohälsotillstånd som innebär att individen tappar kontakten med omgivningens verklighet. Omgivningen uppfattar den drabbade som allvarligt personlighetsförändrad när detta inträffar, och man känner inte igen människan som drabbats av psykos."
Med andra ord kan detta ohälsosamma tillstånd beskrivas som "Helt jävla pantad", "I sin egna lilla värld" men även, kort och effektivt, kär. Dessa uttryck används oftare i det svenska språket. Jag vet inte riktigt varför jag inledde min blogg med något söjn.. absurt. Nåväl.
Idag har vart den värsta dagen på så otroligt länge. Jag märkte det redan imorse när jag vaknade att jag helst ville somna om och ligga i sängen hela dagen. Självklart hade jag slut soppa i moppen när jag skulle iväg till jobbet, perfect. När jag väl varit och tankat plastraketen kom jag på mig själv med att bara köra 40 km/h! Trots att vägarna till Borgarudden och till Saras stuga är i princip bara gropar har jag förut kunnat köra 60km/h och ändå veja undan alla gropar och farthinder. Fan, nå skumt var det, för allt går sakta idag. Moppen gick sakta, dagen gick så förjävligt sakta!! Igår jobbade jag åtta timmar och den dagen gick i ett nafs. Och trots att jag och sara satt uppe halva natten och det faktum att vi hann göra miljoner grejer så gick ändå måndagen fort. Det brukar ju vara tvärtom. Meningslösa måndag heter det ju. Iallafall, nu skenar jag iväg, lustigt eftersom poängen jag vill få fram är att allt gått långsamt. IALLAFALL, när jag kom hem var jag värsta cp för jag reagerade så sjukt långsamt. Jag hamnade i rena rama psykosen. Ingenting fungerade och inte minst min hjärnkapacitet.
Tex. Syrran tyckte jag behövde komma ut ur huset så hon tog mig till lösviktshuset för att köpa godis. När vi gick ur bilen satte min hjärna igång, på ett mycket felaktigt sätt. "Oj, vad många parkeringsplatser. Varför har man såna? Justja. Undrar vem som kom på dem? Behöver man verkligen såna?" Ungefär något sådant. Helt jävla psyk. Min kropp måste ha gått på nån jävla autopilot för jag har ingen aning om vad jag har hållit på med ibland. Mitt undermedvetna skötte allt medans in hjärna tog sommarlov. Nej, vänta. Det har den verkligen inte gjort. Skitsamma.
Det enda som gått fort på senaste tiden är väl allt skit med flytten. Men annars. Idag. Fuck.
Men iochförsig. Börjar tiden gå ännu långsammare antar jag att tiden kommer stanna, vilket betyder att jag faktiskt åstadkommit något jag länge velat göra. Trotsa logiken och rymma från tiden. Tänk er att kunna leva i något slags borttappat tempus där allt står stilla. Klockorna har stannat och ingen ser vad du gör. Fast i längden skulle det nog bli väldigt ensamt. Hoppas allt blir normalt igen. Tiden kommer säkert komma tillbaka till mig imorgon, för då kommer det säkert bli jättestressigt på borgarudden och då kommer jag bara ÖNSKA att jag hade den tiden som jag slösade bort idag. Men! Lev i nuet och låt inte det förgågna påverka din framtid. Om jag bara kunde följa mina egna råd. :}
Aja, nu har jag deppat nog. :) Ärligt talat tror jag ingen orkar läsa mina bloggar eftersom som är så förgrymmat långa, men vad gör man? :) Tankar är tankar. Som blir till ord, som blir till meningar, som blir till.. tadaaam, en blogg. xD
Nej, jag kan inte vara riktigt klok. Hejdå.
these days.
Klockan är 00:39 och Sara H(ulken)olmdahl har precis moppat hem. Allt jag har att säga om den här dagen är egentligen att.. att den har gått bra. Trots allting; alla tankar och funderingar, så har dagen varit grymt bra. Jag vaknade imorse i vardagsrummet eftersom jag så impulsivt förflyttade min säng dit och i och med det förvandlade mitt eget rum till ett datarum only. Jag steg upp, duschade, åt, klädde på mig, for. Ännu en rycka-på-axlarna-morgon, inget speciellt. Shit, just nu inser jag att det fortfarande är måndag. Eller visst, tidsenligt är det tisdag eftersom klockan passerat midnatt men så noga behöver man inte vara. Det känns som evigheter sen den var måndagmorgon den 23, men det var ju faktiskt imorse! Eller igårmorse, äh ni fattar. Dagen, eller gårdagen visserligen, spenderades i stugorna 2 till 9. Syftet var väl att städa upp dom och göra dom hyfsat bovänliga tills vi ska hyra ut dom, men det blev mest pratande. Som vanligt. Det gör så att dagen går otroligt mycket lättare! :) Vi har även insett att efter för mycket tänkande så händer det att hjärnan kopplar bort tankeförmågan när det handlar om något oviktigt, som i detta fall. Dessvärre måste jag varna dig, du kommer nog inte se det roliga, utan det måste uppfattas i live-version och just när det hände. För alla dessa rappa, korkade kommentarer är också en once-in-a-lifetimegrej, vilket du kommer förstå om du fortsätter läsa nästa stycke. Anyway.
Notera att denna dialog möjligtvis inte är korrekt, mitt minne vet ni. :)
Sam: Åh, kolla en kanin! Jag skulle ändå vilja ha en anka som husdjur! Tänk dig en anka kvackandes hit och dit!
Holm: Haha, du vill som ha ganska udda djur som husdjur. Som pingviner.
Sam: Ja, haha. Men ändå fränt... är pingviner fåglar?
Holm: Nej, det är dom nog inte.
Sam: Inte? Är du säker? För det sägs ju att pingviner är dom enda fåglar som inte kan flyga.
Holm: Men strutsar kan ju inte flyga.
Sam: Men strutsar är väl också fåglar? Eller? Nej, nu blev jag osäker..
(Efter ett låååååång spekulerande om hurvida pingviner och strutsar är fåglar eller inte)
Holm: Men jag ser som pingviner som.. ankor!
Sam: Men ankor är ju fåglar!
Hahahaha, jag slår vad om att du bara sitter och skakar på huvudet åt hur jävla pantade i skallen vi verkar vara, men erkänn du sitter och småler åt vilka filosofer vi är. På tal om det. Hur har två av världens största drömmare Sara S och Sara H kunnat bli instängda på nån sketen campingplats som Borgarudden. Vi ska ju ut i världen, vafan! Inte drunkna i allt os av toalettrengöring och brända hamburgare.
Back to reality. Sen kom maja och hälsade på, och det var trevligt! Hon stannade inte länge, men det var kul att hon kom förbi en stund. :) Till min stora förvåning bestämde jag mig även för att jobba över. Jag, Sara Samuelsson, erbjuder mig att jobba över mer än jag behöver! Jag rimmade tom! HerreGudrun. Once in a lifetime-sort of thing. Nej, nog har det hänt fler gånger att jag gjorde saker jag inte behöver, som tex att jobba. Tyvärr. ;)
Sedan efter det mycket roliga, och inte alls energikrävande jobbet for jag hem, åt, och sedan kom sara. Vi spelade gitarr och sjöng, satt på msn, hade oss. Pratade ofc. Sen kom maja och hon hakade på. Sen skulle maja fara så då blev det mackstund för Sarorna. Gott! Och choklad <3 yummie. Efter många nerklottrade, sönderrivna, och även uppeldade papper skulle hon hem. Det regnade då, så jag sprang ut med en handduk så hon kunde sitta torrt på väg hem. Jag vet inte varför jag berättar det, men vi hade grymt kul. Kanske är det det jag försöker få fram, jag vet inte. Vi chansar på det.
Så nu sitter jag här och det regnar fortfarande. Jag gillar regn, det har jag alltid gjort och jag vet inte varför. :) Jag tycker att man ser allt på ett annat sätt då det regnar. Alla färger blir klarare på något sätt. Och jag gillar att lyssna på regn. Och känna lukten av regn. Och känna regnet. Kiss the rain. (8)
Notera att denna dialog möjligtvis inte är korrekt, mitt minne vet ni. :)
Sam: Åh, kolla en kanin! Jag skulle ändå vilja ha en anka som husdjur! Tänk dig en anka kvackandes hit och dit!
Holm: Haha, du vill som ha ganska udda djur som husdjur. Som pingviner.
Sam: Ja, haha. Men ändå fränt... är pingviner fåglar?
Holm: Nej, det är dom nog inte.
Sam: Inte? Är du säker? För det sägs ju att pingviner är dom enda fåglar som inte kan flyga.
Holm: Men strutsar kan ju inte flyga.
Sam: Men strutsar är väl också fåglar? Eller? Nej, nu blev jag osäker..
(Efter ett låååååång spekulerande om hurvida pingviner och strutsar är fåglar eller inte)
Holm: Men jag ser som pingviner som.. ankor!
Sam: Men ankor är ju fåglar!
Hahahaha, jag slår vad om att du bara sitter och skakar på huvudet åt hur jävla pantade i skallen vi verkar vara, men erkänn du sitter och småler åt vilka filosofer vi är. På tal om det. Hur har två av världens största drömmare Sara S och Sara H kunnat bli instängda på nån sketen campingplats som Borgarudden. Vi ska ju ut i världen, vafan! Inte drunkna i allt os av toalettrengöring och brända hamburgare.
Back to reality. Sen kom maja och hälsade på, och det var trevligt! Hon stannade inte länge, men det var kul att hon kom förbi en stund. :) Till min stora förvåning bestämde jag mig även för att jobba över. Jag, Sara Samuelsson, erbjuder mig att jobba över mer än jag behöver! Jag rimmade tom! HerreGudrun. Once in a lifetime-sort of thing. Nej, nog har det hänt fler gånger att jag gjorde saker jag inte behöver, som tex att jobba. Tyvärr. ;)
Sedan efter det mycket roliga, och inte alls energikrävande jobbet for jag hem, åt, och sedan kom sara. Vi spelade gitarr och sjöng, satt på msn, hade oss. Pratade ofc. Sen kom maja och hon hakade på. Sen skulle maja fara så då blev det mackstund för Sarorna. Gott! Och choklad <3 yummie. Efter många nerklottrade, sönderrivna, och även uppeldade papper skulle hon hem. Det regnade då, så jag sprang ut med en handduk så hon kunde sitta torrt på väg hem. Jag vet inte varför jag berättar det, men vi hade grymt kul. Kanske är det det jag försöker få fram, jag vet inte. Vi chansar på det.
Så nu sitter jag här och det regnar fortfarande. Jag gillar regn, det har jag alltid gjort och jag vet inte varför. :) Jag tycker att man ser allt på ett annat sätt då det regnar. Alla färger blir klarare på något sätt. Och jag gillar att lyssna på regn. Och känna lukten av regn. Och känna regnet. Kiss the rain. (8)
Matrix, jo tjena.
Onsdag den 18 juni, klockan 10.27
- Hej.
Jag har slut olja i moppen. Fick skjuts till och från sånglektionen igår, sen direkt till jobbet och sen hem igen, det tackar jag för. Nu imorse drog jag iväg med cykeln till OKQ8 för att köpa olja, och det är inte klokt hur sanslöst skönt det är att cykla! Man slipper den tjocka, feta, bläckfiskhuvudsliknande hjälmen men å andra sidan får man panik när man märker att man inte har några backspeglar och när bromsen inte tar nog mycket. Iallafall så kommer pappa snart och hjälper mig med att fylla på oljan. :)
lars winnerbäck - jag vill gå hem med dig.
Här sitter man alltså åter igen framför dumburken, även kallad dator, och funderar på att skriva några ointressanta rader i denna blogg. Jag måste erkänna att det var grymt bra att jag blev peppad till att skaffa en blogg, för hade jag inte haft den, ja vem vet vem som hade fallit offer för mina tankar och funderingar. Fast egentligen är det ju själva tjusningen i att skriva som får mig att skriva blogg. Visst är det otroligt kul att prata om saker och ting, och tro mig, MYCKET pratande har det blivit sen en tid tillbaka. Dels tomt, men starkt abstinensprat, till spontana erkännanden, och som sagt värdefulla peppningar. Tack! Egentligen är jag inte den som utmärker folk, mest i rädsla av att någon kan bli glömd, men under den senaste veckan måste jag med lycka tacka s, s och a. :) MAJA, du måste verkligen komma hem, har en hel del du säkert vill veta!
Jag kan inte fatta att jag sitter och skriver denna blogg just nu. Klockan är 02:25 och jag har fortfarande på mig skor och jacka. Jag måste ha vuxit fast i datastolen eller något. Jag lyssnar på musik. Just nu lyssnar jag på en live-version av Freebird men i mina öron är det inte Lynyrd Skynyrd som hörs, utan det är helt och hållet folket från 9c från sjulnässkolan! Ni var så otroligt duktiga, både att sjunga och spela. ;) Tur att jag och maja kostade på oss några minuter av springande för att hinna med. Vi kom precis till när de skulle spela Freebird och jag blev så lycklig. :) 9c, eran examen betydde mer för mig än min egen.
Nu är klockan kvart i 3 och jag MÅSTE verkligen sova. Ska upp om 6 timmar. Och det ska bli kul att se om jag kommer kunna sova så många timmar av dessa 6.. vi får väl se. Imorgon är det iallafall jobbajobbajobba på Borgarudden. Och nu har då jag och sara lärt oss en del om vuxna.
1. Vi har väldigt mycket förstått varför vuxna är så griniga och lättirriterade efter jobbet. :@ - Man får DAMP!
2. Vi har också fattat varför vuxna drogar sig på kaffepauser dagarna igenom. - Cocacola-pauser for lajf. :)
Och en sak är vi även MYCKET tacksamma över, vilket gör våran dag så otroligt mycket lättare och slöare: TIMLÖN!
Tack och hej, det var allt för mig. :)
Jag kan inte fatta att jag sitter och skriver denna blogg just nu. Klockan är 02:25 och jag har fortfarande på mig skor och jacka. Jag måste ha vuxit fast i datastolen eller något. Jag lyssnar på musik. Just nu lyssnar jag på en live-version av Freebird men i mina öron är det inte Lynyrd Skynyrd som hörs, utan det är helt och hållet folket från 9c från sjulnässkolan! Ni var så otroligt duktiga, både att sjunga och spela. ;) Tur att jag och maja kostade på oss några minuter av springande för att hinna med. Vi kom precis till när de skulle spela Freebird och jag blev så lycklig. :) 9c, eran examen betydde mer för mig än min egen.
Nu är klockan kvart i 3 och jag MÅSTE verkligen sova. Ska upp om 6 timmar. Och det ska bli kul att se om jag kommer kunna sova så många timmar av dessa 6.. vi får väl se. Imorgon är det iallafall jobbajobbajobba på Borgarudden. Och nu har då jag och sara lärt oss en del om vuxna.
1. Vi har väldigt mycket förstått varför vuxna är så griniga och lättirriterade efter jobbet. :@ - Man får DAMP!
2. Vi har också fattat varför vuxna drogar sig på kaffepauser dagarna igenom. - Cocacola-pauser for lajf. :)
Och en sak är vi även MYCKET tacksamma över, vilket gör våran dag så otroligt mycket lättare och slöare: TIMLÖN!
Tack och hej, det var allt för mig. :)
I won't be your winter
Hejdå. Nä, skoja, ville göra nå konstigt och eftersom man alltid skriver saker som "Hej" eller liknande så blev dte ett "Hejdå." Dont ask, jag är konstig idag. Alltid konstig. På både gott och ont, faktiskt. Idag hade jag en så grymt tärd dag på jobbet så det finns inte. Det började med att jag fick sova ut, vilket var grymt skönt och kom att bli i princip den enda stunden att vila denna dag. Ungefär 11 for jag iväg med moppen till Borgarudden där jag fick i uppgift att hjälpa Sara att göra i ordning i stuga 5. Uppgifterna blev fler och fler och vi fick nog alltför mycket gjort idag. Fan, Sara, vi måste ju hålla uppe våran image som lata, låtsasstädande, tvätttittande, killpratande sommarjobbare! Iallafall, dagen gick och arbetet gick trögt. Sara for hem vid 4 kanske och, underligt nog, var det just omkring 4 som det blev som tråkigast. Samband? Jovisst.
Tur att jag hade musiken med mig, annars hade jag bara låtit hjärnan ta över. Då hade jag stått där, tänkandes på allt medans Gudrun The Incredible H(ulk)andledare försökt prata med mig. Hatar att tänka. Fast jag älskar det. Eller jag älskar det när jag väl har saker att utgå ifrån när jag tänker. Men när man bara grubblar över saker man inte vet, då kommer man ingen vart. Som att gunga i gungstol och tro att den har motor och hjul. Men jag tror nog ändå jag börjar förstå ett och annat nu. Säker på ett negativt sätt, antar jag.
Back to business. Jag härdade mig igenom en hel massa timmar av blod, svett och tårar. Eller ja, hårt arbete iallafall. Upptäckte precis nu att jag fått en sticka i handen, aj! x) Måste få allt klart inför Arvika också, det börjar ju brännas nu! Snart gäller det! Bussar ska fixar, boplatser ordnas, biljetter bokas osv osv. :) Fick ont i huvudet. Ska nog sova nu. Måste upp imorgon på sånglektion. Ska bli kul, hoppas jag har rösten i behåll. :D
Godnatt.
The Strokes - Take it or leave it. - music's the best.
oj
Hahahahahahahahahahaha! Jag är bara så jäkla glad. Det gör ont i bröstet av lycka alltså. Jag vill bara spänna varje muskel och skjutas ut till månen. Flyga! Så SJUKT! Egenligen borde jag inte känna såhär av olika anledningar men fy fjutt alltså. Jag sitter och skrattar för mig själv, skakar på huvudet och tänker "vars fasen tog det vägen?". Att jag inte insett det förut. Hur i hela friden har jag kunnat begravt mig så mycket i alla små problem att jag inte förstog hur långt jag har kommit. Fan, att man tagit sig ända hit, det är inte klokt! Tack, det har betytt allt. Hallelujah moment!
Jag kan tänka mig att det enda du får ut av den här bloggen är.. ja inget vettigt iallafall. Jag är verkligen inte vettig just nu. Det går bara inte att förklara helt enkelt. Vill du veta exakt vad jag menar, ring. :)
Jag kan tänka mig att det enda du får ut av den här bloggen är.. ja inget vettigt iallafall. Jag är verkligen inte vettig just nu. Det går bara inte att förklara helt enkelt. Vill du veta exakt vad jag menar, ring. :)
Paramore - Hallelujah
Somehow everything's gona fall
Right into place
If we only had a way
To make it all fall faster everyday
If only time flew like a dove
God make it fly faster than I'm falling in love
This time we're not givin up
Let's make it last forever
Screamin Hallelujah
We'll make it last forever
Holdin on to patience wearin thin
I can't force these eyes to see the end
Iif only time flew like a dove
We could watch it fly
And just keep lookin up
This time we're not givin up
Let's make it last forever
Screamin Hallelujah
We'll make it last forever
And we've got time on our hands
And we've got
Got nothing but time on our hands
Got nothing but
Got nothing but
Got nothing but time on our hands
This time we're not givin up
Let's make it last forever
Screamin Hallelujah
Hallelujah
Somehow everything's gona fall
Right into place
If we only had a way
To make it all fall faster everyday
If only time flew like a dove
God make it fly faster than I'm falling in love
This time we're not givin up
Let's make it last forever
Screamin Hallelujah
We'll make it last forever
Holdin on to patience wearin thin
I can't force these eyes to see the end
Iif only time flew like a dove
We could watch it fly
And just keep lookin up
This time we're not givin up
Let's make it last forever
Screamin Hallelujah
We'll make it last forever
And we've got time on our hands
And we've got
Got nothing but time on our hands
Got nothing but
Got nothing but
Got nothing but time on our hands
This time we're not givin up
Let's make it last forever
Screamin Hallelujah
Hallelujah
Cerebral pares
Jag har huvudvärk, huvudvärk, huvudvärk. Visserligen är det hyffsat bra väder utomhus och jag hör lite fågelkvitter hit och dit men ändå håller jag på att få psykbryt. Jag vet inte varför, eller kanske gör jag det, ingen aning. Vetskapen om att man faktiskt vet om hur mycket man inte vet går mig på nerverna. Ovissheten gnager fan mest av allt. Som vi har kommit fram till jag och sara, ibland vill man bara slänga någonting och eftersom det brukar bli det närmaste föremålet blir det oftast mobilen. Det känner jag för. Jag vill slänga mobilen i väggen. Just nu. Huvva! Och fan att man ska bli så jävla tyst, jag hatar, HATAR det. Jag är inte sån.
Lägg något svalt över min panna och lär mig gå på vatten.
Lägg något svalt över min panna och lär mig gå på vatten.
ett, kryss, två
Vad vill du, Sara Samuelsson?
Den svåraste frågan, dom de flesta försöker undvika så länge och så ofta som möjligt.
Alltid har man vetat om att man kan ta beslut, att man måste ta beslut. Ändå har man inte tagit dem. Man är så rädd för att ta fel beslut att det automatiskt blir fel. Man tänker att man gör det som är bäst för omgivningen. Man tänker att man måste göra det omgivningen vill. Inte vad en själv vill, och vad som är bäst för en själv. Vad jag vill, vad som är bäst för mig. Själv har jag alltid haft tendensen att vilja ha allt på samma gång. Jag vill ha vitt samtidigt som svart, varmt samtidigt som kallt, motsats samtidigt som motsats. Jag vill inte välja. Har aldrig velat välja. Eller kanske är det bara det att jag aldrig har velat välja bort. Säkert. Man gör så mycket för att tillfredsställa andra och andras viljor att man glömmer en själv. Man vill inte prioritera den enes behov framför den andres, så då riskerar man sitt eget behov, vilket låter helt rimligt. Jag är för rädd för att välja. Jag är för rädd för att välja bort. Göra fel beslut. Sen kommer man till en tidpunkt där man inte kan välja, där man för en gång skull vill välja. Och känner att man måste välja för sitt eget bästa. För en gång skull. Att inte välja är ett val, men när man inte ens kan välja att inte välja, det är då det är som värst.
release me.
open these doors and bring me home.
Den svåraste frågan, dom de flesta försöker undvika så länge och så ofta som möjligt.
Alltid har man vetat om att man kan ta beslut, att man måste ta beslut. Ändå har man inte tagit dem. Man är så rädd för att ta fel beslut att det automatiskt blir fel. Man tänker att man gör det som är bäst för omgivningen. Man tänker att man måste göra det omgivningen vill. Inte vad en själv vill, och vad som är bäst för en själv. Vad jag vill, vad som är bäst för mig. Själv har jag alltid haft tendensen att vilja ha allt på samma gång. Jag vill ha vitt samtidigt som svart, varmt samtidigt som kallt, motsats samtidigt som motsats. Jag vill inte välja. Har aldrig velat välja. Eller kanske är det bara det att jag aldrig har velat välja bort. Säkert. Man gör så mycket för att tillfredsställa andra och andras viljor att man glömmer en själv. Man vill inte prioritera den enes behov framför den andres, så då riskerar man sitt eget behov, vilket låter helt rimligt. Jag är för rädd för att välja. Jag är för rädd för att välja bort. Göra fel beslut. Sen kommer man till en tidpunkt där man inte kan välja, där man för en gång skull vill välja. Och känner att man måste välja för sitt eget bästa. För en gång skull. Att inte välja är ett val, men när man inte ens kan välja att inte välja, det är då det är som värst.
release me.
open these doors and bring me home.
a cinderella fucking story, i guess
fan. damp. svinto.
Jag har ingen som helst aning om vad jag ska skriva. Det finns jäklat inga ord i mitt huvud just nu. Tankar, visst. Men inga ord. Förutom damp. Och fan och svinto då. Sara vet vad jag menar med svinto. Lite svårt att beskriva tonfallet man säger "svinto" med just nu, men Sara, jag tror du förstår mig iallafall. :)
Igårkväll, fredagen den 13onde för dem som missade det, var jag, Sara och Simon på logen i käcktjärn (bölebyn) och dansade! Förstå hur kul det var! :D Vi dansade foxtrott och bugg och lite av varje. Lite intressant var det att se hur alla seniorer och pensionärer rockade loss på dansgolvet. Jag blev positivt överraskad kan jag meddela. :)
Vi anledde cirkus åtta men inga folk var där, så vi tog oss en liten tur runt i logen. Många stora ögon visade sig när vi såg alla bra instrument och många skratt när vi roade oss med dittan och dattan. Bl.a fanns det ett antal muppar (the Muppets) lite här och där i logen, vilket var väldigt underhållande. Anyway, kvällen gick, bandet spelade, folket dansade. Eftersom jag, sara och simon var yngst på stället letade vi aktivt efter likåldrade (?) pojkar och flickor. Jag och Sara fäste blicken på en kille som vi tror borde vara i våran ålder. Kanske 90, 91a eller något, ingen aning, spelar ingen roll. Vi konstaterade att han kunde dansa! Tiden gick och när sara och simon dansade och jag satt och tittade på, blev jag uppbjuden av hajna. :D Så otroligt kul det var. BUGG, MUSIK, samt.. haha DANSGUD. Jag berättade gång på gång hur dålig jag var på att dansa, men tydligen gick det.. som en dans? hahaha. Alright, tillbaka till humöret. igår var det fredag.. idag är det ny dag. lördag. domedag. Nä, nu ska jag vara positiv. :) Allt är bra, tralala. Men bra väder är det iallafall och ikväll blir det troligtvis bio med sara, joel och anders. Kanske, om alla tar sig osv. :) Planerna var ju att vi skulle se "What happens in Vegas" men det skulle bli för knappt med tid så vi bestämde oss för att se HULKEEEEEN istället. ;)
Och eftersom titeln blev 'a cinderella fucking story, i guess' så antar jag att detta blir snipp snapp snut, nu är sagan slut.
Jag har ingen som helst aning om vad jag ska skriva. Det finns jäklat inga ord i mitt huvud just nu. Tankar, visst. Men inga ord. Förutom damp. Och fan och svinto då. Sara vet vad jag menar med svinto. Lite svårt att beskriva tonfallet man säger "svinto" med just nu, men Sara, jag tror du förstår mig iallafall. :)
Igårkväll, fredagen den 13onde för dem som missade det, var jag, Sara och Simon på logen i käcktjärn (bölebyn) och dansade! Förstå hur kul det var! :D Vi dansade foxtrott och bugg och lite av varje. Lite intressant var det att se hur alla seniorer och pensionärer rockade loss på dansgolvet. Jag blev positivt överraskad kan jag meddela. :)
Vi anledde cirkus åtta men inga folk var där, så vi tog oss en liten tur runt i logen. Många stora ögon visade sig när vi såg alla bra instrument och många skratt när vi roade oss med dittan och dattan. Bl.a fanns det ett antal muppar (the Muppets) lite här och där i logen, vilket var väldigt underhållande. Anyway, kvällen gick, bandet spelade, folket dansade. Eftersom jag, sara och simon var yngst på stället letade vi aktivt efter likåldrade (?) pojkar och flickor. Jag och Sara fäste blicken på en kille som vi tror borde vara i våran ålder. Kanske 90, 91a eller något, ingen aning, spelar ingen roll. Vi konstaterade att han kunde dansa! Tiden gick och när sara och simon dansade och jag satt och tittade på, blev jag uppbjuden av hajna. :D Så otroligt kul det var. BUGG, MUSIK, samt.. haha DANSGUD. Jag berättade gång på gång hur dålig jag var på att dansa, men tydligen gick det.. som en dans? hahaha. Alright, tillbaka till humöret. igår var det fredag.. idag är det ny dag. lördag. domedag. Nä, nu ska jag vara positiv. :) Allt är bra, tralala. Men bra väder är det iallafall och ikväll blir det troligtvis bio med sara, joel och anders. Kanske, om alla tar sig osv. :) Planerna var ju att vi skulle se "What happens in Vegas" men det skulle bli för knappt med tid så vi bestämde oss för att se HULKEEEEEN istället. ;)
Och eftersom titeln blev 'a cinderella fucking story, i guess' så antar jag att detta blir snipp snapp snut, nu är sagan slut.
totally 80's
hejhallå! jag måste meddela att kvinnliga musiker är helt förbenat grymma! Då pratar jag naturligtvis om 80-talet. Jag tänkte ägna denna blogg åt bl.a Joan Jett och Vixen, som båda hade sina musikepoker på 80talet. Varför finns inga band som dem nu? Jag menar, visst, det finns hundra miljonstals tjejer världen över som kan sjunga och hundratals av dessa är även kända, men vadå? På 80talet hade man stil, äkta stil! Man skrev en låt, spelade in den precis som den skulle vara och DONE. Ingen remix och ingen förändring och ingenting. Äkta vara! Nu sjunger man inte ens igenom hela låten när man spelar in den. Själva trumbeatet har man knappat in på datorn och resten av instrumenten lägger man på sedan. Man sjunger en vers, kollar om man ska ändra något, och fortsätter. Vafan, vars är moralen? Har inga musiker nuförtiden någon som helst längtan av att ha varit med att skapa musiken man vill förmedla till publiken? Jag syftar lite på Marie Picasso. Självklart, hon sjunger helt sjukt bra men vaha?! Är det allt? Ohoj, hon vinner Idol och dagen efter finalen börjar hon spela in 10 låtar som är förskrivna?! Hade Amanda Jensen fått samma låtar om hon vunnit? Kanske är jag väldigt negativ men tänk själv! Hur mycket delaktig är Marie? Hon sjunger en låt hon inte varit med och skrivit och gör det till en hit. Bara för att hon är känd.
Klockan är 22.22 och jag ÖNSKAR att 80-talets musik ska komma tillbaka! Seriöst, allt var så mycket bättre då. Nu går en låt på radio och vips så älskar alla den och måste ladda ner den jävlat på direkten. Denna låten går varm i allas högtalare och vad händer med låten, oavsett om den är asbra eller urusel? Den blir utnött, gott folk. Efter en vecka är låten "ute" och det är omodernt att lyssna på den."Vadå, lyssnar du fortfarande på den låten, elleh? Den är ju lixom ba såå förra veckan assa!" Hrm... nej 80talets musik håller i sig fortfarande. Den är Tidlös. Bryan Adams, Led Zepplin, Guds'n'Roses, Metallica, Nirvana, RHCP, Robbie Williams, U2, ja jag kan sitta här och rabbla i åratal. För att inte tala om våra svenska guldklumpar Europe och Abba. Och som sagt Joan Jett och Vixen! TJEJER, GRABBA GITARREN AND START TO SPELA! Det är våran tur att ta itu med detta! Nu förtiden ses det som att tjejer bara ska åla sig på scen och sjunga om något sliskigt sött medans killarna kan hoppa runt på scen och dista på. Girl power, please. :)
Så jag frågar. Var har den äkta känslan tagit vägen? Vill man inte längre känna basen vibrera under fötterna, rysa av alla makalösa gitarrsolon och låta sig stärkas av trummorna? Shit, me want! Less blir man på dagens musik. Bra, visst. Äkta, kanske inte. Ska're va så ska're va rejält. :) I 80talets musik fanns det så otroligt mycket power! Jag vet inte om det har med tekniken att göra, att instrumenten låter annorlunda, eller om det bara var för att det var en sjukt bra tid då. Totally 80's, tack för mig.
http://www.youtube.com/watch?v=ba7lNTuPPXQ
http://www.youtube.com/watch?v=NnHlNbgEhoU&feature=related
http://www.youtube.com/watch?v=y9aR2jKiFQs&feature=related
A material friend.
Nu är det kört/köpt, beror på hurvida man använder T9 eller inte. Meningen fungerar ändå i båda syften eftersom mina kära föräldrar nu sålt fotöljerna i vardagsrummet och vårat vita sexkantiga matbord med lika många tillhörande stolar. Titta nu, jag skriver till och med som om detta skulle vara någon slags blocket-annons.
Idag har jag sommarjobbat på borjarudden. Dagen började med att jag vaknade upp i soffan i vardagsrummet, ihopkurad i mina två täcken. Två täcken, ja. Jag duschade, klädde på mig, spelade gitarr och satte ihop lite ackord till en låt jag skrivit. Mycket kul, verkligen! :) Sedan åt jag, och for iväg och mötte Sara. Sedan spurtade vi iväg till Borjaruddens campng/badplats och snart skulle vi börja jobba. Jag och Sara hamnade på reception/service, Jacke och Patrik hamnade på Park och Anläggning och Dennis på vaktmästeri. Enligt båda våra förväntningar, och kanske förhoppningar, skulle jag och sara troligtvis bara sitta bakom receptionsdisken och slöa. Speciellt när det var så dåligt väder tänkte vi att det inte skulle bli mycket folk at all. Sådant blev icket fallet.
Dagen började med att vi kom lite försent, mycket lyckat! Sen skulle vi skura, dammtorka, sopa och göra iodning Grindstugan. Därefter fick vi uppdraget att, tro det eller ej, avmöglisera kylskåp! Nej men vi skulle rensa kylskåpen i stugorna från mögel. Mhm, det var ju... roligt. Men mycket pratande blev det. :) Sen fick vi städa litegrann i "städet", dvs där alla städgrejer finns (ungefär som ett lager) men även där vi kommer tillbringa större delen av dessa tre UNDERBARA veckor.. Vi kommer ha lukten av toalettrengöringsmedel, tvättmedel och fönsterputs ingrodda i oss. Permanent parfym, jajemen! Sen gick vi runt i alla stugor och såg till så att det fanns Allrengöringsmedel, sopar/skyfflar, och trasor i alla stugor. Hade vi kul? Såklart :D mycket, MYCKET skratt blev det. ;) speciellt när vi skulle tvätta. Vi proppade tvättmaskinen med ett täcke och startade den. Lätt som en plätt, platt som en pannkaka. Haha, nämen nog gick det bra. Det var inte förrän tvättningen var färdig som problemet kom. Hur i hela friden skulle vi få upp luckan?! Hahaha, vi höll säkert på en kvart med konstant dragande och slitande i luckan, men den gick fortfarande inte upp. Kramp i armarna samt kramp i magen av allt garv är inte en bra kombination! Och när vi väl fick upp luckan (GLÄDJE!) insåg vi att täcket inte ens blivit tvättat. Hahaha. Väl sittandes på golvet orkade vi inte bry oss så mellan allt skrattande drog vi ut täcket ur maskinen och så bestämde vi oss för att sova en stund, under täcket givetvis. Vi sov aldrig. Efter det var det mycket som gjordes. Vi blev alltmer trötta och desto mer obrydda om saker och ting. Jag tror vi skrattade oss genom hela jobbet efter det. ;) Alla golfklubbor huller om buller på golvet, alla kartonger som skulle staplas på varandra, alla disktrasor som sorterades i färgordning. Allt gick som smort. ;)
SEN. fyfan.
Jag kom hem efter en rolig men OJ så jobbig och energikrävande dag. Satte mig i min favoritsoffa med dom två täckena (som jag berättade om tidigare) och satte på tvn men en kopp te i handen. Vem kommer? Jo, pappa kommer och berättar att jag måste gå någon annanstans och plocka ihop allt för det kommer några om ungefär 10 minuter som ska köpa möblerna. Det kopplade inte. Det ville bara inte koppla. Jag blev arg, fick lite utbrott, and so did he. Tack för att ni sade till, schysst, verkligen! "Ah alltså.. vi ska sälja din säng och ditt skrivbord och dom kommer och hämtar dem om en kvart. Tänkte bara om du ville veta". Ungefär så kändes det. Jag tillbringar ju alla mina nätter i den soffan, framför den tvn, med fötterna på det bordet.
Mamma och syrran fick med mig till EuropaMöbler. Mycket vemodigt.
Jag kom hem, och det enda jag märkte var ett stort tomrum i vardagsrummet. Dom hade lämnat kvar soffan, tack för det, men då hade dom köpt det vita sexkantiga bordet och stolarna, som jag också berättade om tidigare i inlägget. Jag hade inte en aning om att de var till salu. "Jag hann inte ens säga adjö."
Nu ska jag se film med syrran, har ingen kraft i varken kroppen eller knoppen. God natt!
Uppdatering 20:22 - lägligt med låten Empty Room - Sanna Nielsen på radio just nu, som man dessutom kan utantill.
Idag har jag sommarjobbat på borjarudden. Dagen började med att jag vaknade upp i soffan i vardagsrummet, ihopkurad i mina två täcken. Två täcken, ja. Jag duschade, klädde på mig, spelade gitarr och satte ihop lite ackord till en låt jag skrivit. Mycket kul, verkligen! :) Sedan åt jag, och for iväg och mötte Sara. Sedan spurtade vi iväg till Borjaruddens campng/badplats och snart skulle vi börja jobba. Jag och Sara hamnade på reception/service, Jacke och Patrik hamnade på Park och Anläggning och Dennis på vaktmästeri. Enligt båda våra förväntningar, och kanske förhoppningar, skulle jag och sara troligtvis bara sitta bakom receptionsdisken och slöa. Speciellt när det var så dåligt väder tänkte vi att det inte skulle bli mycket folk at all. Sådant blev icket fallet.
Dagen började med att vi kom lite försent, mycket lyckat! Sen skulle vi skura, dammtorka, sopa och göra iodning Grindstugan. Därefter fick vi uppdraget att, tro det eller ej, avmöglisera kylskåp! Nej men vi skulle rensa kylskåpen i stugorna från mögel. Mhm, det var ju... roligt. Men mycket pratande blev det. :) Sen fick vi städa litegrann i "städet", dvs där alla städgrejer finns (ungefär som ett lager) men även där vi kommer tillbringa större delen av dessa tre UNDERBARA veckor.. Vi kommer ha lukten av toalettrengöringsmedel, tvättmedel och fönsterputs ingrodda i oss. Permanent parfym, jajemen! Sen gick vi runt i alla stugor och såg till så att det fanns Allrengöringsmedel, sopar/skyfflar, och trasor i alla stugor. Hade vi kul? Såklart :D mycket, MYCKET skratt blev det. ;) speciellt när vi skulle tvätta. Vi proppade tvättmaskinen med ett täcke och startade den. Lätt som en plätt, platt som en pannkaka. Haha, nämen nog gick det bra. Det var inte förrän tvättningen var färdig som problemet kom. Hur i hela friden skulle vi få upp luckan?! Hahaha, vi höll säkert på en kvart med konstant dragande och slitande i luckan, men den gick fortfarande inte upp. Kramp i armarna samt kramp i magen av allt garv är inte en bra kombination! Och när vi väl fick upp luckan (GLÄDJE!) insåg vi att täcket inte ens blivit tvättat. Hahaha. Väl sittandes på golvet orkade vi inte bry oss så mellan allt skrattande drog vi ut täcket ur maskinen och så bestämde vi oss för att sova en stund, under täcket givetvis. Vi sov aldrig. Efter det var det mycket som gjordes. Vi blev alltmer trötta och desto mer obrydda om saker och ting. Jag tror vi skrattade oss genom hela jobbet efter det. ;) Alla golfklubbor huller om buller på golvet, alla kartonger som skulle staplas på varandra, alla disktrasor som sorterades i färgordning. Allt gick som smort. ;)
SEN. fyfan.
Jag kom hem efter en rolig men OJ så jobbig och energikrävande dag. Satte mig i min favoritsoffa med dom två täckena (som jag berättade om tidigare) och satte på tvn men en kopp te i handen. Vem kommer? Jo, pappa kommer och berättar att jag måste gå någon annanstans och plocka ihop allt för det kommer några om ungefär 10 minuter som ska köpa möblerna. Det kopplade inte. Det ville bara inte koppla. Jag blev arg, fick lite utbrott, and so did he. Tack för att ni sade till, schysst, verkligen! "Ah alltså.. vi ska sälja din säng och ditt skrivbord och dom kommer och hämtar dem om en kvart. Tänkte bara om du ville veta". Ungefär så kändes det. Jag tillbringar ju alla mina nätter i den soffan, framför den tvn, med fötterna på det bordet.
Mamma och syrran fick med mig till EuropaMöbler. Mycket vemodigt.
Jag kom hem, och det enda jag märkte var ett stort tomrum i vardagsrummet. Dom hade lämnat kvar soffan, tack för det, men då hade dom köpt det vita sexkantiga bordet och stolarna, som jag också berättade om tidigare i inlägget. Jag hade inte en aning om att de var till salu. "Jag hann inte ens säga adjö."
Nu ska jag se film med syrran, har ingen kraft i varken kroppen eller knoppen. God natt!
Uppdatering 20:22 - lägligt med låten Empty Room - Sanna Nielsen på radio just nu, som man dessutom kan utantill.
when youre out of explainations.
http://www.youtube.com/watch?v=jl9IQFCtt5c
Sen en tid tillbaka har jag varit trött
Försökt att vara allt på samma gång
Så mycket man kan göra och borde och vill
Mitt i allt så ska man räcka till
Sen en tid tillbaka har jag varit tom
Och försökt att hitta spår som leder rätt
Ja det finns så mycket måsten att vara bra på det man kan
Och mitt i allt så ska man vara sann
Jag har ändrat i mitt rum, köpt nya möbler
Och samlat damm på min gitarr
För allting jag skriver blir ändå för kort
Och allt som är bra med mig har jag förmågan att glömma bort
Sen en tid tillbaka har jag varit tyst
Och försökt att känna efter hur det känns
Ja man gör som alla andra och försöker att bli van
Men jag har tröttnat på att vara likadan
Sen en tid tillbaka har jag känt mig svag
Och försökt att vara nån till lags
Ja man kämpar för en plats som passar både här och där
Och snart har man glömt vem man är
Och jag har ändrat i mitt rum, köpt nya möbler
Och samlat damm på min gitarr
För allting jag skriver det blir ändå för kort
Och allt som är bra med mig har jag förmågan att glömma bort
Sen en tid tillbaka har jag tänkt såhär
Och insett att jag måste börja om
Ja jag har kämpat för en plats som passar både här och där
Men snart ska jag hitta den jag är
Jag har ändrat i mitt rum, köpt nya kläder
Och samlat damm på min gitarr
Men i vad jag än tar på mig känner jag mig alltför kort
Och allt som är bra med mig har jag förmågan att glömma bort
Ja jag har ändrat i mitt rum, köpt nya möbler
Och samlat damm på min gitarr
För allting jag skriver det blir ändå för kort
Och allt som är bra med mig har jag förmågan att glömma bort
Har jag förmågan att glömma bort
:)
read my mind
Jag måste säga att jag verkligen ogillar horoskop numera. Vanligtvis brukar jag bara ignorera deras betydelse och bara få mig ett gott skratt genom att läsa dem för kul, men de senaste veckorna har horoskopen faktiskt stämt. Horoskopen i Piteå-tidningen dvs eftersom jag inte läser några andra. Seriöst, jag brukar inte vara skrockfull, eller.. ja, jo, självklart bara för säkerhets skull om man ser en svart katt, eller händelsevis stöter på en stege eller något sådant, men jag har aldrig tagit det på allvar. Horoskop är bara något som någon anonym, fantasifull (fantasilös) gubbe sitter och skriver i hopp om att påverka människors liv. Helt sjukt att vissa ens går på dem. Eller helt sjukt är det när folk går på dem dvs att FÖLJA dem och göra si och så, precis som det står i dennes horoskop. Men desto sjukare är det när, som i mitt fall, horoskopen stämmer flera dagar i rad. Till min nackdel.
