ssarasamuelsson

Nu har jag och maja lyckats treva oss igenom hela pappret med frågor till samhällsprovet imorgon. Good work, man! Eller woman, ju! Iallafall, så jävla dålig dag. Ursäkta att jag säger det, men allt har bara sugit. Det finns ingenting att säga. Jag blir bara så arg på folk som beter sig illa. Och folk som låter de bete sig illa, utan att göra annat än att kräla i deras stoft. Jag saknar lägerlivet. Den tiden då man kan ha fett hår, en smutsig tshirt och samma shorts flera dagar i rad utan att någon bryr sig. Där är folk med en för hur man är, inte för hur manser ut. Visst, jag säger inte att alla som inte far på läger endast går efter utseendet, men man glömmer lätt att det är ganska viktigt ändå. Utseendet. Att sända signaler, ge intryck, uttryck, avtryck. Jag orkar inte. Jag kommer aldrig orka hela tiden. Och att gå runt och se och höra någon skryta om att den kan det man själv kämpar arslet av sig för att kunna, det är pest. Och att sedan få det slängt rakt upp i ansiktet, som om den verkligen måste bevisa det för en. Jag säger samma sak, ja, vi vet att du kan. Men det är inte bara just nu, det är generellt.

Men tack, Dolme, för pratstunden. Vi har varit med om samma saker, och vi förstår varandras situationer utan att det behövs vidare förklaringar. Här är en vers för oss. Och en refräng.

Jag ska göra nånting
Jag ska slå er med häpnad
Gå över en gräns
Jag ska bryta mig ut - Kent, Ingenting

This time we're not giving up
Let's make it last forever
Screaming "hallelujah"
We'll make it last forever - Paramore, Hallelujah

shit, jag kan inte förstå varför jag inte lyssnar lika mycket på Lars längre.
Han är ju enastående.

Nepp, fortfarande lika oklart. Kanske är det jag som gör det hela oklart, jag vet inte. Har jag gjort något emot dig? Isåfall, berätta det! Jag är ledsen om det är så. Jag tycker dock att hela den här grejen är så absurd. Ena dagen säger ett leende och en hälsning mig att allt är lugnt, och nästa dag blir man helt förbigången. Jag hatar det! Du tänker säkert inte ens på det, och för mig förstör det resten av dagen, bara för att jag blir så irriterad och inte kan sluta fundera på det. Och jag vet inte ens om jag blir irriterad på dig, irriterad på mig eller irriterad på att det är såhär.

Låten delar jag med mig mest för att den är bra. Och för att några ynka rader fungerar till situationen. Dom raderna får listas ut själv, men det enda jag kan säga är "inte på det sättet". Jag vet inte, ååååhåkogjik. Hur ska jag annars förklara?
Eller nä, nu när jag lyssnar igenom den så inser jag att om du lyssnar på den och tar det bokstavligt skulle du bara missförstå. This is the last damn chance. Or else i really dont know. 
 

Man vill ju som alltid sticka ut, eller åtminstone be something som inte alla andra är. Nu har jag länge funderat hur jag ska göra med mitt hår. Rödare? Knalloranget? Ljusbrunt? Mörkbrunt? Svart? Ska jag klippa mig? Isåfall, hur mycket? Lugg? Inte lugg? Något alldeles crazy eller något som bara smälter in? Då såg jag nu en frisyroch färg som skulle passa ganska bra. Det är inte sådär WOOOOWWWWWWOWOWOWOWWW men dte syns ju ändå att jag gjort något annorlunda med håret. Jag blev faktiskt väldigt taggad. Ungefär som denna rockchick i videon downunder. Sara Löfgren everyone! Stor förebild! Absolut inte bara för hårets skull.

Jag trodde adrig jag skulle till att säga detta, men jag vill verkligen inte vara här. Jag vill inte göra det här. Jag tar en buss imorgon någonstans. En buss til ingenstans, du vet. Jag vet. Jag vill inte vara här längre, jag vill vara där! Där, där, där!!!
Det är konstigt hur man kan ändra sig så. Från att sitta i en bil hem från bergsviken, höra margot prata om att hennes mamma ringde vid fel tillfällen, och att jag faktiskt hör mig själv säga "Jag önkar att min mamma ringde någongång." TILL att inte mer än att hinna komma innanför dörren innan helvetet brakar lös. Ni vet ju ändå tt ni alltid har rätt, och jag vet ju ändå att ni alltid har rätt. End of fucking discussion! Så är det ju alltid! Det är ju ingen jävla ide ändå! FÖRSTÅR NI DET? Det spelar ju ingen roll vad jag gör eller inte gör, jag har ju ändå ingenting att säga till om. Och ja, jag önskar fortfarande att mamma ringde någon gång bara för att prata. Och nej, vi har inga problem i familjen. men ni kan väl också anstränga er, eller?! Det värsta är att jag vet att ni har rätt! Jag orkar inte med det här. INTE nu.

Den här dagen var så jäkla bra. Solen sken, isen smälte och droppade från taken, och jag tror tillochmed jag hörde något fågelkvitter. Folk hälsade, livet lekte och allt var bara allmänt bra. Så dte var dte jag tänkte berätta om idag. När jag idag gick utanför dörren för att möta maja på coop, då kändes det faktiskt som att djur skulle komma till mig och sjunga med mig, pecis som i snövit, eller att något så ironiskt skulle hända som att jag just i den känslan blev påkörd av en lastbil eller något. Det skulle se ganska kul ut i en film. Sen jävlat bark. Som jag svär, hör du?

Mitt när jag stod och diskade hörde jag Im yours av Jason Mraz. Då började jag tänka på Dolmes förra klass's klassresa. Jag vet inte varför, för jag var ju inte med. Och jag hade ju som ingenting med det att göra. Men det lättade då ångan i mitt huvud. Så det var ju bra. ÅÅÅÅÅH VAD ARG JAG BLIR!!! Jag vill vara där, där, där!! Inte freaking här, här, här. Shit, så sär, sär, sär. Jag är inte kär, kär, kär. Se och lär, lär, lär. Hur mycket man än bär, bär, bär så kommer de bli bättre, jag svär, svär, svär.

Oooooj så tråkig dag. Och pluggade jag något? Knappt. Äh, jag får skylla mig själv. Dock tyckte Maggis, en lärare, att jag förtjänar att få vara utan frånvaro på senaste lektionen för att jag faktiskt pratade med Maja i telefon under den lektionen och var med på så sätt. Vi har grupparbete och vi ska göra egna låtar. Jag satt vid mitt piano här hemma och Maja satt vid ett piano i skolan och tillsammans jobbade vi mobilt fram stämmor och sådant till låten. :) Men som sagt, jag vet inte om dagen gått snabbt eller sakta. Jag vet bara att jag inte gjort ett skit. Har dock gjort samma som jag gjorde flera gånger förut. Satt läääänge framför datorn och kollade in olika musikvideos, backstage-klipp, egengjorda videos av/på mcfly. Och Dougie då ofc. Nä, så hemskt. x)

Jag fick för mig att lära mig Zombie av The Cranberries på gitarr, och det var nog den roligaste låten på länge. Fyfanken alltså. Rösten mår inte bra, men jag måste bara spela och sjunga den en gång till. Jäklar!

Sagt och gjort, jag spelade den en gång till. Nu måste min röst vila.

Och min klass ringde precis mig, hahahahah jag fattade inte vad dom pratade om. xD och så kom tydligen fröken så då skulle jag vara tyst, och den skulle jag prata igen osv. Älskade klass. ;)

Det finns ingen speciell anledning till att det en zombie-blogg idag. Jag sökte runt på youtube och kom till the sims-videon där nedanför. Då kom jag att tänka på en tshirt jag sett på threadless. Sen kom jag att tänka på en grymt bra låt av the cranberries. :} zoooombiiiie... braaaiiins... me.. waant.. BRAAAIIIIIIINNS! Nä. Men here you go. :)



 






Jag vet att bilden inte syns bra alls, men det är iallafall siffror vid de olika situationerna på bilden och sedan instruktioner om hur man ska gå tillväga för att utplåna zombien i de olika situationern, med en gnutta humor då ofcourse. Hrm. Yeahh.

Vet ni freaking vad?!?!  I FOUND IT, DAMN IT! :'D åååh lycka! Detta satt jag och såg när jag var liten! Men dock vet jag inte vars alla råttor i programmet tagit vägen. De finns inte i klippen iallafall. :/ Men still, i found it! :D Påminner lite om Wipeout som går på tv nu. Och det är samma programledare, slog det mig också. xD

Oj så härligt. Oj så härligt. OJ SÅ HÄRLIGT! Barréackorden sitter som en smäck och det gick super att spela Paramore's Fences! Success! Fortfarande sjuk gott folk. I veckan har vi massa prov, och jag undrar om jag kommer göra dom i veckan eller om jag kommer spendera kommande 7 dagar sängliggandes. Paniken börjar dock sätta sig i bröstkorgen när jag inser hur lite jag egentligen pluggar. Jag skäms nästan. Om jag vill ha betygen på topp får jag fan ta och jobba för det. Och jag måste inse det också. Fuck. aja, jag kommer nog plugga lite idag, trots sjukan. Gitarr kommer det garanterat bli, så lyckad som jag känner mig nu, på gitarr. Och jag måste bara påpeka detta, trots att det är så onödigt som dte bara kan bli. Jag har good hairdays hela tiden nu! Det känns så djuriskt härligt att håret är friskt. måste klippa mig nu snart och fräscha upp det ytterligare litegrann. Var några månader sen jag klippte mig sist. :) Aja, nog med utseendesnack. Rekommendationer på band: The Cure och The Dandy Warhols. :} Hoho.

just love her laughter at 1:35 :D utöver det.. ENERGI!!
älska videon, älska bandet, älska hennes sångröst och allt annat!

Ni som följt min blogg såsom bilddagbok ( ssarasamuelsson.bilddagboken.se ) de senaste dagarna vet kanske att min helg innehållt veeeery much of nostalgi. Nu kommer jag inte säga mer om hur jag mår mer än att jag fortfarande är sjuk. Ont i lederna, halsen, huvudet, you name it. Anyways! Titta vad jag ÄNTLIGEN hittade! :D Serien Roswell som jag såg när jag var mindre.

Storyline (om jag kommer ihåg rätt efter alla dessa år):

Tre (kanske 4?) aliens föds till världen för att inta människoskepnader. De har troligtvis ett syfte med att vara nere på jorden, men jag kommer inte ihåg så mycket. De ska iallafall smälta in, och vad jag minns så fungerade det väldigt bra, tills den dagen då en ung servitris blir skjuten. Då sitter Max (en av alien-syskonen) på cafet och räddar henne genom att väldigt diskret använda sina outer-space-krafter och hela henne. Denna flicka och Max blir iallafall ett par såsmåningom och de tvingas gå genom svårgheter och problem med tanke på att Max, hans bror och syster(systrar?) faktiskt är aliens. Mer än så vet jag inte, VILL VERKLIGEN FÅ TAG I NÅGON SAMLINGSBOX! Vet ni vars det finns någon Roswell-samlingsbox? Kommentera eller be om min msn, tack på förhand! :D

Hahahaha :'D

Det känns som att jag massproducerar blogginlägg just nu. Så fort jag har sparat och publicerat så börjar jag på ett nytt. Brist på saker att göra? men ja! Sitter som sagt här hemma och sjukar. Skulle egentligen följa med tha gääääng till norrfjärden ikväll och lyssna på när Accent skulle sjunga. Tyvärr kom sjukan ivägen. Hrm, vad kan jag mer berätta för alla som visiterar denna sida genom cyberspace? Se nu, nu använder jag tillochmed konstiga ord som utfyllnad. Darn, hör av er, gott folk, jag dör här hemma. Tror det blir att se någon film ikväll. Bara bunkra upp med täcken, kuddar och massa godsaker framför en fängslande bra romantisk komedi. Jag börjar bli less. Jag kanske tar och hyr en skräckis, medan jag ändå är inne på allt snack om små förändringar. Bara för att "vara annorlunda". Se nu, jag gör narr av mig själv, haha. Jag har verkligen tråkigt.. xD Men plugga ska jag inte! Nixnix. Jag ska unna mig lite lazy dayz nu. Kanske ber Gud komma på något jag kan göra, han brukar alltid ha bra idéer. Aja, paramore som sagt. Det var typ 5 minuter sen jag skrev mitt förra blogginlägg. Oj så tragiskt. HEJDÅ.



Kornflakes med saft och pokémon. :)

Jag känner att det behövs some serious make over på min bloggdesign. Inte för att det är något fel på den, inte alls, men jag är i behov av lite uppdatering faktiskt, med tanke på att jag faktiskt är en tjej som ofta vill ha små förändringar här och där, vad det än gäller. Till exempel så färgar jag ju håret väldigt ofta. Jag kan nog sträcka mig väldigt långt när det gäller förändringar, så länge det känns som Sara Samuelsson. Och för att tala om att ändra hårfärger.. hårfärgen jag har nu (rödorange-ish) känns väldigt mycket som mig själv, och jag färgade ju håret rött i första hand för att vara lite annorlunda och spegla lite riot, sådär. Det tråkiga är ju att alla färgar rött, och alla färgar oranget. Fast det känns som Sara Samuelsson at ha rött/oranget så har jag även ett annat behov, och det är att inte vara som alla andra. Och nu tänker du "woooow, jää hon är såå k00l som inte är som alla andra.. not!" men det är faktiskt på det viset. Det känns som så.. konstigt på något sätt. Nu babblar jag. Det jag skulle säga var att jag måste uppdatera min bloggdesign. Och Paramore är ett sjukt bra band. Just so you know.
 

Lördag morgon och kallsvetten drar över en som om jag precis sett världens värsta skräckfilm. Egentligen har jag väl varit lite halvsjuk nu i veckan, men i torsdags kom den där förbenade och evigt återkommande hostan, which was killing me, to be honest. Igår stannade jag hemma, i rejäl brist på friskhet. Migrän, hosta, snuva osv. Dock har jag inte fått feber förrän igårkväll, så det var nog bra att jag stannade hemma. Hoppas det gick bra på spelningen estetare! :)
   Så nu sitter man här, ensam hemma, i princip mentalt och fysiskt handikappad och ser på Mtv. Det visas a hell lot of skating, så tror ni man blir nå taggad? Jag vill verkligen kunna skejta, men jag är bara så jäääkla feg för att väl ställa mig på brädan och våga ramla. Usch så besviken jag är på mig själv i det stadiet. Nåja, det är fortfarande vinter. TYVÄRR! Jag vill ha sommar, hörrni! Jag vill slippa alla tjocka kläder och bara kunna gå utanför lägenhetshuset barfota, barbent, barärmat, whatever. Sola och bada, i piña colada. Nämen. Nu ska jag gå och ta en piggelin. Aufwiedersehn.

Och den här videon, ja den är verkligen förtjänt av att visas igen.
Tänk vad en kram kan göra, som tillslut blir massa kramar. Man
kan bara inte se videon utan att börja le. Helt fantastiskt roligt! :D

Varför har alla videor i min blogg försvunnit?! Och hur fan ska jag göra..?

Dagen har väl varit sådär. Eller den har varit tuff att ta sig igenom på vissa håll. Dock har dagen gått snabbt och vi gjorde alla ett bra jobb på redovisningarna och uppspelningarna! Jag kan då säga att jag hostade mig igenom hela dagen, men när dagen väl var slut kände jag att det inte hade så stor betydelse trots allt. Min röst har varit jäklart torn apart(..heid) idag. He.. he.. he. Jag var fullt inställd på att rösten skulle spricka i tid med att jag och Linn väl stod på scen och skrek ut God Save The Queen. Inte då, tack gode Gud. :) God Saved The Sara kan man väl säga. Fick komplimanger efteråt både face to face och på sms, vilket INTE var väntat! Tack för det! :') Jag kan bara säga att jag är så sjukt tacksam för estet, så grymt kul det är! :D 
   Jag förundras fortfarande över hur lätt humöret kan ändras från depp till lycka. Bara av en liten blick sådär. Ett litet leende som skymtar, och ett sätt att visa att man är sedd. Jag vet inte alls vad framtiden erbjuder eller vars du är på väg, men jag hoppas att du är på väg den riktningen vi känner till. :) Jag hoppas att du är på väg tillbaka. Vi hoppas du är på väg tillbaka. Men jag vill som bara att du ska veta att skitbra som det är just nu. :) Proud of ya! :D





Ja, det är då det här vi musikestetare håller på med på rasterna. ;D
Lite kul att våran stämma faktiskt hörs också!

Hahahaha. älskar killens min när han inser att gitarren är hans.

Och jag vill passa på att tacka. Hade du inte
förstått så bra som du gör vet jag inte vad
jag hade gjort. Allt blev så lätt. Tack! :)


och förlåååååååååt för att jag suger på att skriva vettiga blogginlägg. Jag har helt enkelt inte tid just nu. :/

Kvällen var suverän, rent ut sagt. Mycket folk, mycket skratt och mycket oförutsagt. KVällen började väl på riktigt närj ag och Margot kom fram till Ica i norrfjärden just i tid till stängningsdags. Där satt Maja och väntade. Promenaden hem till David innehöll mycket argt prat om föräldrar och hur de alltid gör exakt som de säger att vi inte ska, och bara nonchallerar det. Med bestämda steg och sparkande tog vi oss till David och kvällen började. Simon kom samtidigt som oss och Jeff och Malin kom en stund senare. Rastlöshet rådde och jag kan säga att jag blev väldigt skrattig av mig, ack och ve. Vi spenderade massa tid framför tv med att titta på Simpsons, Melodifestivalen, Bruce den Allsmäktige och någonting mer vilket jag inte komer ihåg just nu. Mycket tid brändes däremot på popcorn/chips/fisk-kastning som resulterade i all ungefär det mesta hamnade på golvet och i sofforna. Pricksäkra är vi inte. Mitt i Bruce den allsmäktige händer dock något som jag verkligen inteförväntade mig. Calle ringer! Mycket förvånad och oerhört glad blev jag. Han ville hälsa glad alla hjärtansdag och tacka och att jag hälsade detsamma, och utöver det ville han bara höra hur det var med mig. Oj så härlig snubbe! :) Mycket trevligt samtal blev det där! Efter en stund fick jag även ett sms av Linnea där det stod : "Du har en plats i guds hjärta! Tack för att du var med på liskraft! :D". LYCKA!!!! <3 Det där smset var inte heller väntat, men oj så glad jag blev! Tack! :')
   Omkring den tiden hade Johan, Anton och Simon A hunnit våldgästa oss (trots att de redan var godkända och välkomna). Nu har jag inte så mycket mer att berätta, men det var en jätterolig kväll, kära dudes! Tack så mycket. :) Nu måste jag gå från datorn innan jag somnar. Vill förresten rekommendera detta! kolla in realstarwars på youtube.com!

G O D   N A T T !

Nej, inget Bullet for my Valentine idag bara för att det är allahjärtans dag. Ha.. ha.. ha. Nåväl. Alla hjärtansdag idag som sagt, och ikväll kommer vi sitta i Davids vardagsrum och glo på melodifestivalen! Har inte så höga förväntningar, men jag vet att en helkväll med kompisarna alltid livar upp stämningen. :) Har städat som sjutton idag och jag blev ganska nöjd ändå. Här har ni en låt som jag lyssnat på flera gånger i rad, bara för att den var så bra! Lyssna på texten, damnit! :)

Nej, nej, nej, nej. Not again. Jag vill inte göra det här, jag lägger av! Jag sparkar mig själv, blir arbetslös. Det vore det bästa. Ååååååh du gör det så svårt för mig!  Nej förresten, det är jag som gör det så svårt för mig själv. Varför blir det alltid såhär? Och varför är jag beredd att satsa på något jag inte vet någonting om? Varför är jag beredd att slänga bort något som är säkert? snälla, säg inte som du säger. eller jo, säg det, men jag vill samtidigt inte höra. jag vill bara gå någon annanstans. men samtidigt. men hjälp, åååh sug balle! jag hatar såna här situationer!

Nej, vet ni vad! Den här dagen har varit alltför inaktiv, men grymt fylld av glädjeämnen. Sms, bilddagboken, jätteglada folk i skolan, everything. Jag kommer verkligen sova lugnt ikväll! :D Eller ja, iallafall om man tänker på den sociala biten, där är det mesta helt galet bra, men på den studerande biten är det dock väldigt inaktivt nuförtiden. Man går på en lektion, slutar och inser att man verkligen inte fattar någonting alls av vad man verkar hålla på med i ämnet. Tex samhälls. Just nu håller vi på med ekonomi och min hjärna är fortfarande kvar i statsskick. Och många, många, många andra håll. Svenskaboken går aströgt att läsa i trots att jag faktskt har fattat tycke för den a long time ago. Engelskan? Njet. Musikämnena? sådär, men jag måste verkligen plugga nu känner jag. Och så matten, jag vet knappt vilket kapitel vi är i. Sånglektion imorgon och jag ska tydligen ha tittat på en dvd som jag fick senast. Det har jag inte gjort av den anledningen att jag tappat bort dvdn. Funderar på att bara berätta sanningen och säga att jag faktiskt har tappat bort den. Det fungerar alltid bäst i längden. Nu ska jag ta och sova. Men inte i min fina sovsäck. Den är fortfarande nerpackad. Men glad är jag, väldigt glad. :)

Dagen gick bra, och väldigt snabbt. :) Åh, underbar dag, måste jag säga. Det jag skrev om i tidigare inlägg ordnade upp sig, så det är awesome. Nu har jag bara nästa sak att ta itu med. Men jag är så sjukt glad att det gick så enkelt att ordna upp, tack! Nu ska jag se lite Gilmore Girls och dricka te, för ovanlighetens skull. Ska bli skönt, jag behöver verkligen ta det lugnt just nu. Ska se om det blir några sms också.


Hahahaha, och nu måste jag bara bjuda på klippet här nedanför. Love it! xD Många hatar det, men jag kan inte sluta skratta. Kanske är det skadeglädje, men även det är tillåtet lite nu och då.

Vafan? Ursäkta att jag svär, men vafan?! Av vilken anledning har de tagit bort alla musikvideor till Powerspace's Right on, right now, från youtube? Det försår jag inte. En så härlig random musikvideo. GONE. Jag ska leta lite till, men jag tror inte jag hittar den. Det här är vad man kommer till om man söker på den låten. Visst, samma låt, men ja. Inte ens samma version märker jag nu. En mycket dåligare version, men det kanske jag bara tycker för att videon är fel. Men lyssna på den akustiska, den är bra den också. :D Men denna musikvideo. Jag menar, kom igen?! Hahahaha.

Jag hade sånglektion idag. Det var nog dagens höjdpunkt.


De som säger att the godess här ovanför inte är bra, dom kan gå och ta sig i arslet.
Jag ser upp till hennenå fruktansvärt alltså. :ö

anyways. Nu ska jag städa rummet.
Sedan ska jag verkligen ta och berätta
om helgen. :) Om jag hinner det vill säga.

Åh. hur ska jag ordna upp detta nu då?

Som rubriken säger vill jag ta mig en tid att fundera lite, så att jag inte kastar mig in i något osäkert och helt fel. Jag lovar, jag kommer berätta om denna makalösa, underbara, klockrena och helgrymma Livskraftsåterträff som ägde rum nu i helgen.  Men just nu ligger annat före. Iallafall när det gäller prioriteringar, om vad som ska skrivas i bloggen först. Det här måste jag bara få ur mig. Fuck. Jag tar det nog ur detta perspektivet, just i detta blogginlägg. 
   Helgen var suverän, ingen tvekan om saken. Skulle jag gå efter magkänslan DÅ,  skulle allt vara helt rätt, men skulle jag gå efter magkänslan NU, så känns allt fel. Eler inte allt ofc, men själva grejen. Jag borde inte känna såhär, för det skulle kunna bli hur bra som helst. Dessvärre är det ju ändå någonting som ligger och gnager och säger åt mig att det är fel. Fel av mig kanske, jag vet inte. Det känns bara så konstigt.  Ja, det är bara så knasigt. Ändå går det hyfsat bra. Nu ska jag sova. godnatt. 
  

Så fruktansvärt kallt det är nuförtiden! De senaste dagarna har ju varit tortyr! Det är säkert för att Lisa har begett sig till stockholm och tagit solen och värmen med sig. Fy på henne. Men hon får gärna ta och komma hem! Nä, hon ska vara där och ha kul så länge det bara går, tycker jag! :) Den låååånga (ganska korta) promenaden hem var extremt mycket kallare än igår. Igår tappade jag alla små fingrar och alla små tår, och idag var det ännu värre vilket borde betyda att jag ligger på minus istället för noll när det gäller fingrar och tår. Skitsamma. Efter den mycket plågsamma spetseringen hem firade jag den härliga värmen med en massa rostade mackor och Queen. Egentligen skulle det bli varm oboy också, men vi hade inte så mycket mjölk och jag ville inte ta den sista. Te blev inte heller eftersom jag bestämt mig för att trappa ner på te-drickandet. Te är nämligen uttorkande och påverkar därmed stämbanden väldigt negativt. Nässpray är inte heller bra. Så det avvisar jag som gode direkt. Men samtidigt kan jag ju som inte undvika "botemedel" mot förkylningar (te och nässpray) för då blir jag ju ändå inte frisk och då tar det bara ännu längre tid innan jag kan sjunga igen. Piss. Nej, jag ska nog ta och gå ner till SunTan för att mysa lite. Enbart för värmen, måste jag bekänna, att få en vacker solbränna är inte alls nå viktigt just nu. Okej, kanske lite då, men hade vi fortfarande haft en bastu hade jag suttit där varenda dag.


Buddy you're a boy, make a big noise
Playin' in the street, gonna be a big man some day
You got mud on your face
You big disgrace
Kickin' your can all over the place

Buddy you're a young man, hard man
Shoutin' in the street, gonna take on the world some day
You got blood on your face
You big disgrace
Wavin' your banner all over the place

Buddy you're an old man, poor man
Pleadin' with your eyes gonna make you some peace some
day
You got mud on your face
You big disgrace
Somebody better put you back into your place

_____________________________________


Alltså jag måste bara säga en sak. Om du någongång i livet råkar komma över biljetter till We Will Rock You-musikalen, see it. Är du en riktig rockare i själ och hjärta kommer du be blown away. Jag lovar! Den berättar så himla mycket! Snälla, efteråt inser man verkligen hur viktig rocken är i dagens samhälle. Eller viktig för själva samhället är den ju kanske inte men den håller ju på att ersättas av idolsmörlåtar som låter exakt likadana och som "artisterna" bara mimar till. men äh. SEE IT! Då förstår du vad jag menar. Om inte annat kan du ju checka lite av låtarna på youtube.

ÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅH LISA HAR PRECIS VARIT PÅ DEATHSTARS KONSERT I FJOLLTRÄSK NU DENNA AFTON!  Hon har meddelat att hon hade det jättejättejättebra! "SÅ JÄVLA GRYMT DET VAR!!! :D" för att citera henne! :D Åååh så häftigt, hon stod allra längst fram och tog hur många bilder som helst, och bra blev dom förhoppningsvis! Men äh, skitsamma, det är ändå ett minne för livet! :') Hon berättade även att hon fick ögonkontakt med både Cat och Skinny flera gånger OCH HON TOG I CATS GITARR! :D  Ååååh hallelujah att hon färgade håret blått! Tydligen var han halvnaken också, men jag är inte förvånad alls om man ska gå efter bildern man sett på bl.a. Cat. HON ÄR GLAD, JAG ÄR OCKSÅ GLAD NU! HON HAR MYCKET ATT BERÄTTA NÄR HON KOMMER HEM! HÖR DU DET DÄR BORTA I STOCKHOLM, LISAFISA! DU HAR EN HEL DEL ATT BERÄTTA! :'D <33

Mwaaaaaaaah hur kunde jag glömma denna?




Kan man.. Kan man vara så bra? Jag förstår inte. All perfektion i hennes röst, hur högt hon kan gå utan minsta tecken på ansträgning. Herregud, det är det där jag vill nå. Det går inte att inse alltså. Ni skulle bara se hur mycket jag ler nu, dte är ju pinsamt.. :'D Jag vill så mycket!!!!!!! godnatt, nu ska jag gå och drömma mig till scenen, cafet, radion, whatever.

Tjena, vad märkte precis att min kära systeryster Frida har länkat till min blogg, i sin blogg. Det var lite roligt. Ametist.blogg.se heter hon, checka sidan, vetja! :) Förövrigt kommer hon hem imorgonkväll så jag hoppas innerligt att jag hinner med lite te-drickande med henne. Och en romantisk komedi såklart. Det bästa med romansiska komedier är nog att dom är så förutsägbara och att man egentligen inte behöver fundera så mycket. Man märker som direkt vilka som kommer bli tillsammans/gista sig i slutet. Dessa två träffar varandra i början, sedan händer det något som gör att dessa två personer går åt två olika håll, den ene får en ny, de första två ser varandra igen på stan eller stöter på varandra lite sådär random och efter det kan de bara tänka på varandra. Denne som hittade en annan stöter bort tanken och fokuserar bara på den nya. Saker händer, tjoho blaha, det är musik och pinsamheter, confessions och breakups och alla lever lyckliga i alla sina dagar nu när de första två är tillsammans igen. Perfekt. Det dåliga å andra sidan är att man får inprogrammerat i hjärnan att verkligheten fungerar så. "And they lived happely ever after". Jo tjena. 
en nu sk ajag inte dra iväg med sådant, det får jag lov att hålla för mig själv. Hoppas Johanna kommer hit också, men det tror jag inte. Jag har iallafall inte hört något om det. Nej nu har jag för min förvåning (inte direkt, men lite kul är det) insett att jag diggar schackrutigt. (nähä??!?!) Jag har ett par schackrutiga såna utan ben som jag inte tänker tala om, en nyinköpt scarf-stuff, underbara schackrutiga solglasögon, ett schacksurigt skärp och ett schachrutigt linne. Its Hip To Be Square! Hehu. 30 seconds to mars är jäkligt bra, det är sjukt egentligen. Nu ska jag dricka te, och ÄNTLIGEN har vi jos hemma! Bravo, den är godast. :) Och vet ni vad? Idag spelades det Rosanna LJUDLIGT i Ymer och jag blev så fruktansvärt glad!!!!! :D:D Först var det Victor och Joel som spelade och efter det vet jag inte riktigt vilka som spelade vad, men Toto är oslagbara. Eller ja, Queen. Men dte är helt olika musikstil. Enligt mig iallafall. Jag kom iallafall fram till att Toto och Queen är de mest musikaliska banden jag vet. Nu ska jag spela lote röj-flaggor över msn med Jonas, hejdå. :)

'


Jason Mraz i all ära, men hallå. Hallå, säger jag bara. Han är ju insane!
Och låten heter Zebra! Haha! :D

Nu ska vi se hur det går att skriva med dessa djupfrusna pinnar till fingrar. Hade inga vantar på vägen hem, knappast bra för mina fingrar, nejnej. Använder bara pekfingrarna till att skriva just nu så det går i ett långsamt temo. Dock trappar jag upp då och då så snart är alla fingrar i gång och allerta. Nåja. Dagen kan suga balle, rent ut sagt. Vidrigt väder, (snöstorm och ungefär 10 minusgrader. I och för sig låter inte det speciellt mycket för en norrlänning, men jag är då fullt inställt på sommar nu! Give me!) lång dag och bara allmänt blä. Dock var datan väldigt rolig. Vi har i uppgift att spela in egna låtar och jag och Dolme valde en annan låt en vad vi tidigare besämt, just eftersom allt blev så konstigt och att Visit to Vienna helt enkelt är roligare. Påminner mig om när jag och Dolme satt och spelade den hemma hos mig i somras. Där sa jag ju "hemma" igen!! Jag börjar seriöst få ångerkänslor. (ååååh ånge<3) Hahaha aja, never mind. Låtskrivandet är på g, håller på att skapa en som heter sunshine, såhär mitt i vintern. Försöker väl drömma mig bort till varmare platser I guess. Nej hörrni, nu ska jag ner på stan och inhandla kläder från Cubus som jag hittade igår. Dolme, Anders och Nils tyckte absolut att jag skulle shoppa loss på detta, med kommentarerna "Det där är helt och hållet Sara.com!" och "köpköpköpköpköp!" för att härma hur jag och Dolme lät när grabbarna hittade kläder. Nej, vad jag babblar. Hejdå :)

Mjölk är så underbart gott. Och dricker man mjölk så fort man kommer hem från korpen, då blir man bara törstig igen. Så då dricker man vatten, men det är inte lika gott. Juh! Haha. :) Här sitter jag och tar det allmänt lugnt, kollar igenom folks bloggar och så, och jag kan säga att många bloggar ha gjort mig glad idag. Av alla färger och former. I högtalarna går just nu Nirvana och det förundrar mig att det var så pass längesen jag lyssnade på dem. Det var säkert minst en månad sen jag lyssnade igenom en hel låt, tyvärr. Ja, se där, där gick jag på niten, dom är ju ett så bra band. Det är mång band just nu som jag svikit totalt, omedvetet ofc. The Kooks är ett av dem, The Killers är ett annat. Death Cab måste jag verkligen ta igen, åh sommarmusik! Jag vill ha sommar<3. Och alla band som 30stm och Him osv är ju också väldigt borta. Why, oh why?  Jag får klura på det där, och ta tag i mig själv.
   Jag borde städa också. Och sova. Men ingen läxa har vi, och det är chillbill med dill till! Skoldans imorgon, och jag längtar som stryk! :D Jag tycker så mycket om att dansa, och när man väl kan lite steg och sådant, mer än grunderna alltså, då blir ju allt mycket roligare. Dock har vi en musikestetare som är snäppet vassare på det där med att digga bugg och det är Dolmis! :) Och en evig fråga, är det många killar som hatar att dansa? Jag menar, är det verkligen så i grund och botten? När man frågar killar om detta säger de oftast att det är det vidrigaste som finns, ungefär. Men när dte väl kommer till kritan är vissa väldigt duktiga, och de ger verkligen 100% i att försöka lära sig. Keep up the good work, boys! :)  Jag har dock blivit bjuden till Sundsvall för att lära mig bugga av min trogne musikälskare och livsfilosoferare Viktor, som tävlar i bugg! Jag har också bjudit mig själv till södra Sverige (han bor överallt och flyttar överallt, snubben, jag kommer fasen inte ihåg längre :$) också för att dansa med Marcus där, för han tycker om att dansa! :D




- y o u    d o n ' t    k n o w    i t ,   b u t    i ' m    v e r y    p r o u d   o f    y o u .   : ) 

 Jag måste bara bjuda på de tre roligaste småbarnen på youtube. x'D


 

Ni gick solen just ner och klockan är bara halv 4. Boken kom jag inte långt med eftersom kylan gjorde det svårare för fingrarna att kunna vända sida, och med tumvantar funderar det ännu sämre. Jag får helt enkelt dricka mitt te här inne, lika gott ändå. :) Och nu luktar det bullar eller kakor eller någonting liknande här i lägenheten. Skumt, eftersm jag är den enda som varit hemma. Idag luktade det även rök i skolan, någon annan klass än våran som kände det? Inte cigarettrök utan brandrök. Tänk om det brann någonstans på skolan. Toppen, nu fick jag hicka också. Men det gör ingenting. Klapaucius. :D






och rubriken.. visst, ett hopkok av dessa låtar, men den har fortfarande lika mycket mening. <3

Nu har jag kommit hem från skolan. Det är vackert väder ute så jag ska bestämt dra på mig täckbyxorna och jackan för att ta mig ut på balkongen, dricka underbart mint-te och äntligen hinna läsa lite i boken. Oj så härligt. Kanske lyckas jag bli lite brun också. Tack ES1B!

Sjunga den på musikcafet? Eller inså'n? JA GÄRNA!

Jag tänkte skriva en blogg, men nu vet jag inte länge vad jag ska skriva. Idag har jag och Maja bakat en fin, grön, hög och god tårta till Emelie som fyller 16 hela år, GRATTIS! :) Cheezes, jag blir alltid så glad när jag äntligen hinner fylla samma ålder som alla andra och vips så fyller maja år igen, och vips så fyller någon 93a samma ålder som mig. ;) Hemska tider.  Så idag har jag mest spenderat alla timmar med maja, och sedan med maja och emelie. Här är en och anna bild, om det intresserar.

1.    2.     
3.    4.  


1.    2.    
3.    4. 

och förutom mig och tårtan..

          

Lite wonderful är det att vakna upp till Paramore's Decode som spelas på Mtv, ifrån en nattssömn full av sjöjungfrur och kärlek, vänskap och awesome egenskap. Jag ville bara somna igen. Skulle jag förklara hela drömmen skulle det bli alltför komplicerat, och dessutom kommer jag inte ihåg vissa delar, tyvärr, så det skulle nog bli lite hard to follow. En summering skulle väl kunna vara att jag var på ett kalas av något slag (tror jag?) och så var det en lååååång tid som jag inte kommer ihåg, och sedan blir det översvämmning har jag för mig. Någon av oss, det kan ha varit jag men jag är inte säker, hade den djupa hemligheten likså den magiska förmågan att kunna bli en sjöjungfru. Jag (?) gjorde vad jag kunde och förvandlade oss alla till sjöjungfrur för att vi skulle överleva under vattnet. Saker hände, vi simmade långt, det var någonting med barbies också, att vi skulle lägga ut barbiedockorna på ett stort blått papper och jag skulle med hjälp av detta förklara "anfallsplanen", dvs hur vi skulle gå till väga för att kärleken skulle övervinna ondskan. Ungefär.
    Vi förvandlades vilt mellan sjöjungfru och människa beroende på om vi var nära ytan där folk kunde se oss(människa) eller om vi var långt nere i havet och behövde kunna simma fort(sjöjungfru).
    Vi simmade och simmade och simmade och tillslut kom vi till något slags lagerutrymme som var halvfullt med vatten. Vi hittar våran jeep på botten och vi hjälps alla åt med att få den till ytan. Samtidigt öppnas lagerdörren och vatten forsar all over the place! Det är strömt och det blir svårt för oss att hålla fast vid någonting. Sedan kommer jag inte ihåg något mer från det..
    Jag kommer ihåg att vi går på en hamn, jag och en av de äldre killarna som varit med under detta äventyr. Han hade en blå fena när han var sjöjungfru, det kommer jag ihåg. Nu hade vi dock vanliga kläder och ingen omkring visste våran hemlighet om sjöjungfruhändelsen. Iallafall så gick vi där och pratade om det hemska som hade hänt med översvämmingen och så, och som jag fattar på det han pratade om hade vi tydligen misst en. En liten pojke. Killen, vars namn jag inte kommer ihåg, (jag tror fasen det var en av teknikkillarna från dansen nu i fredags!) var fruktansvärt ledsen, och det såg jag utan att det fanns något spår av tårar i hans ögon. Han kanske var en såndär tuff kille, som inte visade känslor. Fast jo, det var ju just det kan gjorde! Och sen också! Ja, nu ska jag fortsätta. Han hade iallafall något sorgset i minen och i hela hans sätt att gå. Han gick sakta och jag följde honom, pratade med honom och tröstade honom. Den lilla pojken som omkom hade precis fyllt år, det berättade "teknikkillen". Det måste ha varit hans kalas vi var på i början kom jag på nu. Jag tog teknikkillens hand för att visa att jag brydde mig och han släppte den inte. Plötsligt satt vi i jeepen, som nu var torr och helt lagad. Någon kör och jag tror att det är en kompis till oss. Vi sitter i baksätet med en till, en tjej tror jag, som också var våran kompis och också var med om allt sjöjungfru-stuff. Ingen orkade säga någonting. Man hörde knappt nåra andetag alls, men ändå fanns de där. Precis som alla tankar.
    Vi behövde inte säga någonting, för med en blick och ett svagt leende berättar jag för tjejen på höger sida om mig att "Du gjorde ett bra jobb". Hon svarade med ett trött leende som visar tacksamhet över att jag tog tag i allting. (Jag vet inte, man vet ju alltid sånadär undermedvetna saker när man drömmer)
    Sedan lutade jag mig på teknikkillen och log åt honom. Till honom visade jag "Oroa dig inte, det här gjorde vi bra. Allt kommer ordna sig. Det är över nu. " Med tomma ögon stirrade han ut genom bilfönstret innan jag han vände blicken till mig och log blekt. Sedan kysste han min panna och lutade sig mot mig.
    Sen vaknade jag till Paramore. Såhär i efterhand förstår jag så oerhört mycket mer när jag skriver ner allt på det här sättet. Teknikkillen och den lilla pojken var säkert bröder, och anledningen till att jag var på kalaset var att Teknikkillen var min pojkvän. Såklart! Och vad jag kommer ihåg var det barn i pojkens ålder på kalaset, och även äldre. Kanske hade killen och pojken gemensamma kompisgäng. Allt verkar så uppenbart nu efterhand. Men så är det alltid, vare sig det är dröm eller verklighet. Om jag bara kunde skilja mellan dom. Jag kommer garanterat gå och tänka på detta hela dagen, för det känns riktigt att jag var med i drömmen, och att jag var medveten om vad jag gjorde. Men vafasen, en dröm är en dröm. Hejdå.